När jag för en tid sedan fick frågan om jag var intresserad av att skriva en krönika här på hockeyallsvenskan.se tackade jag omgående ja. Som "hockeynörd" och som supporter till ett lag (Västerås) som huserat 16 av de 17 senaste säsongerna i denna liga, om vi räknar denna säsong som precis inletts, har jag naturligtvis mängder av minnen att dela med mig av.
Men vad skulle man egentligen skriva om?
HockeyAllsvenskan omnämns ibland som "drömmarnas liga". Ett väldigt passande namn ur flera aspekter. För spelarna, för supportrarna och för klubbarna.
Vi har fått se många fantastiska spelarkarriärer ta fart i HockeyAllsvenskan.
Som västeråsare har man fått njuta av att se spelare som exempelvis Patrik "Bulan" Berglund, Mikael Backlund och William Karlsson slå igenom och i vissa fall dominera i HockeyAllsvenskan för att inte långt senare bli stjärnor i NHL.
Säsongen 2008-09 fick vi se Pär Arlbrandt slå poängrekordet i HockeyAllsvenskan med helt otroliga 77 poäng som han gjorde på 42 matcher.
Arlbrandt bildade den säsongen en fantastisk duo tillsammans med Niklas Olausson som gjorde 71 poäng. De var helt överlägsna på isen. Man mer eller mindre "visste" att det skulle bli mål när det var dags för powerplay.
Erik Ersberg, Daniel Grillfors, Jonas Finn-Olsson, Dennis Rasmussen, Broc Little, Jeremy Williams, Nick Angell, Conny Strömberg, Dustin Johner är andra spelare vi fått njuta av i Rocklundahallen när man tänker tillbaka på alla dessa år i HockeyAllsvenskan.
Vi har även fått se bland andra Peter Popovic och Patrik Juhlin komma hem och avsluta sina karriärer i Västerås och HockeyAllsvenskan.
Som VIKare måste man också nämna "Mr VIK" Marcus Söderkvist och VIKs nuvarande lagkapten Fredrik Johansson.
Min första "ordentliga" kontakt med HockeyAllsvenskan kom säsongen 2002-2003. Västerås IK hade åkt ur dåvarande Elitserien våren år 2000 och gick en kort tid därefter i konkurs. Man fick starta om i Division 2 Västmanland.
Givetvis var det en märklig känsla att se VIK Hockey spela lokalderbyn mot Råby och Ramnäs istället för att möta Djurgården och Färjestad.
Man hade varit i "finrummet" ända sedan man gick upp i Elitserien 1987-88. Men nu var det nya tider.
Man tog sig till HockeyAllsvenskan på två säsonger.
På den tiden var serien under hösten uppdelad i två serier. Allsvenskan Norra och Allsvenskan Södra. Skellefteå AIK var på den tiden en av seriens stora giganter.
Man hade varit utanför högstaligan i 16 år.
Efter flera misslyckade kval gick man till slut upp säsongen 2005-06. Två år dessförinnan stod fansen öppet och grät på läktarna när man "bara skulle slå in matchbollen" i de sista omgångarna, men förlorade hemma mot seriens avsågade jumbo, Hammarby, i den näst sista omgången. Sedan fick man stryk borta mot Leksand i sista omgången, vilket ledde till att Mora gick upp i en av de mest dramatiska kvalserier som skådats.
16 år är för en hockeysupporter en väldigt lång tid.
Men man lyckades till slut och det leder åter in oss på drömmarna.
Vad vore vi utan dom?
Sedan man gick upp i SHL har Skellefteå AIK vunnit två SM-guld och spelat ytterligare två finaler.
Vad får oss alla hockeyintresserade att vecka ut och vecka in, säsong efter säsong åka till hockeyarenorna?
Spänningen.
Dramatiken.
Känslorna.
Tänker på när man själv var liten och gick på sina första matcher. Man blev biten på en gång. Att höra en högljudd hemmaklack elda på spelarna var och är en magisk upplevelse.
Tänker på när jag tog med min dåvarande flickvän, numera min fru, på en VIK-match första gången. Visst hon är sportintresserad men hade aldrig varit på en hockeymatch då vi träffades. Behövde dock inte tjata på henne utan hon följde med frivilligt.
Säsongen efter kunde hon rabbla upp vem som var 7:e back respektive 13:e forward. Hon har svimmat i Gränbyhallen i Uppsala under en playoffmatch mot Almtuna när det blev lite för spännande under en straffläggning. Hon berättar (vrålar) på linjedomaren att han kan köpa en egen puck om han inte släpper den ordentligt vid tekning…
Ett levande seriesystem där det sportsliga styr i vilken liga man ska spela i, är det som behövs för att kommande generationer också ska kunna bli bitna på samma sätt av denna fantastiska sport. Ett seriesystem där man har en rimlig chans att ta klivet uppåt. Där matcherna betyder något redan när säsongen startar. Det är precis det som är anledningarna till varför det återigen skriks högljutt på arenorna både i SHL och i HockeyAllsvenskan.
Börja lyssna på dem som bryr sig…
Det var en magisk känsla den 12:e april i år när VIK Hockey åter blev klart för HockeyAllsvenskan efter ett år i HockeyEttan.
Att titta runt sig och se så många välbekanta glada ansikten.
Vissa betydligt gråhårigare än sist det gick vägen i ett kvalspel.
Att få krama om sina närmaste VIK-vänner som man står tillsammans med i ur och skur.
Precis som Skellefteås supportrar gav vi inte upp. Ger vi inte upp. Självklart vill vi också i framtiden fira ett avancemang till SHL och tävla om att vinna SM-guld.
Det är det som är så fantastiskt med sport. Det kan gå. Och går det inte i år så kommer det alltid en ny säsong.
Att vara supporter till ett hockeylag är ett livslångt äktenskap och det är absolut en fördel om de nära och kära delar samma känsla.
Tänker på ett fantastiskt tal på idrottsgalan för några år sedan.
Priset till årets kvinnliga idrottare skulle delas ut av skådespelerskan Marie Göranzon.
Hon är gift med skådespelaren och sångaren Jan Malmsjö.
Hon berättar att hon var så less på att hennes man spenderade så överdrivet mycket tid i tv-soffan för att kolla på sport. Det gick så långt att det höll på att bli skilsmässa. Men istället för att begära skilsmässa så gjorde hon något annat. Hon slog sig ned bredvid honom i soffan. Sedan blev hon kvar där. Hon var också fast.
Äntligen är säsongen igång igen.
Ta med svärmor, grannen, jobbarkompisen, den där gnälliga polaren som bara tycker hösten är jobbig och bara sitter hemma och kollar på tv.
Ta med dem och gå och kolla på hockey.
Marie Göranzon gjorde rätt som satte sig bredvid sin man i soffan, men det går aldrig att jämföra att titta på tv med att vara på plats där det händer.
Må bästa lag vinna.
Henrik Olsson Västerås-skribent på SvenskaFans
