Vad hade ni valt?

Acceptera den tilldelade rollen med vetskapen att det är den snabbaste vägen till toppen?

Ta ett kliv tillbaka för att utveckla den roll som passar dig bäst?

För Jens Lööke var det till slut ingen tvekan. Han valde att ta ett steg tillbaka för att få chansen att bli den spelare han vet att han har potential att bli.

– Jag har alltid vetat att jag har mer hockey i mig än jag fått visa, och jag har velat ge mig själv en ärlig chans att bli den spelare som jag vet att jag kan bli, säger Jens Lööke.

Forwarden är stortalangen som fick spela tre raka JVM-turneringar (otroligt ovanligt) och som spåddes en lysande framtid.

Sina tre sista juniorår spelade han mer eller mindre ordinarie seniorhockey. Först i SHL med Brynäs, därefter som utlånad till allsvenska Timrå, och sedan en säsong med Timrå i HockeyAllsvenskan.

Därefter drog han till Nordamerika.

Jens Lööke draftades av Arizona Coyotes som ville ha över talangen till USA. Det blev två år i AHL, men inget spel i NHL. Han valde att kapa sitt sista kontraktsår för att åka hem till Sverige igen, och kritade då på för allsvenska Timrå.

Gemensamt för alla fem åren i seniorhockeyn?

Jens Lööke fick aldrig spela den hockeyn som han själv ville.

Det var också därför han valde att bryta med Coyotes för att spela med Timrå i HockeyAllsvenskan.

– Jag fick spela mycket i AHL och Arizona Coyotes trodde på mig, men de såg mig inte som den spelaren som jag ville vara. De såg mig som den där hårt jobbande tvåvägsforwarden som är bra i boxplay, men jag känner att jag har mer hockey i mig än så, säger 23-åringen.

– Därför ville jag åka hem igen, starta om lite, bli den offensiva spelare som jag vet att jag kan vara.

Varför blev det just HockeyAllsvenskan?
– Jag valde att åka hem för att få chansen att spela en annan hockey och hade jag valt SHL hade jag sannolikt hamnat i samma fack igen. Jag ville till Timrå och för att få chansen till något nytt, det visste jag att jag skulle få där.

{!B}

Du valde bort sista kontraktsåret med Coyotes och SHL för spel i HockeyAllsvenskan med en större roll… det känns alltså viktigare att få spela ditt spel, än att acceptera en roll som kanske hade tagit dig till en bättre liga här och nu?
– Det var så jag kände att jag ville göra. Som jag sa innan, jag vet att jag har mer hockey i mig än jag fått visa, och jag vill ge mig själv en ärlig chans att bli den spelare jag vet att jag kan bli.

Du har aldrig tänkt att du ska satsa fullt ut på att bli den där gnuggande tvåvägsforwarden?
– Helt ärligt så har jag faktiskt tänkt i de banorna, men innerst inne har jag känt att det jag vill något annat. Jag har aldrig tvivlat på mig själv utan alltid trott på det jag gör, men också känt att det finns så mycket mer att hämta. Jag är glad att jag tagit de beslut jag gjort.

I Timrå har Jens Lööke börjat bryta sig ur sitt tilldelade fack.

– Jag vill ha flera delar i mitt spel. Jag vill ha kvar den riviga delen och vara bra defensivt, men även kunna vara den där målskytten som gör poäng. Jag tycker att jag börjar hitta det jag sökt.

Nog börjar Lööke hitta det han letar efter.

Förra året, första efter hemkomsten, så var Jens Lööke en av ligans hetaste spelare i kedjan med Albin Lundin och Jonathan Dahlén.

Faktum är att Lundin och Lööke är ett radarpar sedan förr. Duon bildade kedja tillsammans i Almtuna 2015/16 (ofta med Daniel Ljunggren, nu i Mora, som tredjelänk).

– Jag blev jätteglad när jag hörde att Albin skulle till Timrå, vi hade kemi i Almtuna och kunde bygga vidare på den ifjol.

I år har Lööke skruvat upp mål- och poängtakten ytterligare. Med 33 poäng på 24 matcher så är han tvåa i hela poängligan. Det kan jämföras med hans 39 poäng på 39 matcher ifjol.

– Förra året var en bra start på resan tillbaka för mig. I år har jag vuxit ännu mer. Jag hoppas kunna ta ännu fler kliv under säsongen, säger han.

{!C}

Det har tagit tid för Jens Lööke att hitta sin roll och sitt spel.

Med facit i hand är det lätt att vara efterklok.

Kanske kastades han in för tidigt i seniorhockeyn och fastnade i ett gnuggarfack? Jens Lööke menar att det finns dubbla sidor av myntet:

– När man är ung så tänker man inte så mycket. Man är bara glad att få vara med, man går in och kör för fullt. Det är ett kliv från junior- till seniorhockey, man får lära sig nya saker, försöker anpassa sig. Sedan går säsongerna, man etablerar sig och får en viss roll. Jag vet inte hur jag ska förklara det, men det blev ett hack i min utveckling, jag hittade liksom inte mitt spel, säger han.

– Samtidigt så lärde jag mig otroligt mycket, och det är resan jag gjort som tagit mig dit jag är idag. Det som har hänt har hänt, jag ser det inte som någon nackdel att det blev seniorhockey tidigt. Sedan handlar det om självförtroende och förtroende. Timrå med Kent Norberg och Fredrik Andersson har stöttat mig i den här resan, jag har dem att tacka för mycket. De har verkligen hjälpt mig fram till idag. Samtidigt är jag inte nöjd med var jag är nu, det finns mer att utveckla.

Timrå som lag går också som tåget. Laget toppar tabellen med nio poängs marginal och slog nytt allsvenskt rekord i höstas med sexton raka segrar.

– Det roligaste är att det går så bra för laget. Vi har höjt oss extremt jämfört med ifjol. Jag är imponerad av det vi gjort.

Sexton raka segrar… det ska knappt gå?
– Exakt, det är helt sjukt. När vi väl var inne i bubblan och bara vann och vann så tänkte vi inte så mycket på det, vi tog bara match för match, men det är häftigt att vi klarade det. Det visar vår styrka som lag.

Ni har skaffat er ett riktigt bra utgångsläge?
– Precis, nu hoppas vi fortsätta på det spåret och växa ännu mer som lag. Det är ingen hos oss som känner sig nöjd. Vi har som mål att ta oss till SHL och jag tycker vi har bra chanser att klara det.

Inför säsongen målades Björklöven upp som storfavorit… men är det ni som är de största favoriterna nu?
– Haha, vi får se. Björklöven har ett skickligt lag men det har vi också. Jag vet inte vilka som är de största favoriterna, men jag vet att vi kommer vara med och utmana i alla fall.