Signerat Szymon: Drömmen är att Rocklunda åter blir ”Skräcklunda” igen

Peter Popovic kunde lätt tagit ett annat hockeyjobb eller pensionerat sig, men istället vänder 58-åringen hem för att ta sig an svensk hockeys svåraste uppdrag – att göra nåt vettigt av Västerås IK. Och det genom att ta ett jobb som han aldrig tidigare haft, sportchef. ”Jag är samma person som jag var när jag var spelare eller som tränare, men nu i en ny roll,” säger Peter.

Låt oss vara ärliga och jag tror att de flesta hockeyälskande västmanlänningar håller med – Västerås IK är en av svensk ishockeys största underpresterare genom tiderna. Eller kanske det största sorgebarnet, om det låter mildare. I alla fall om man ser till potentialen.

Västerås är Sveriges femte största stad och ett av landets främsta industricentra, alltså med ett bra publik- och sponsorunderlag. Det har spelats hockey i Västerås sedan 30-talet och länge var Rocklundahallen en av landets största och bullrigaste hockeyarenor. Det är förvisso sant att Västerås IK har 35 säsonger i högsta serien, men medan klubbar från betydligt mindre orter har vunnit SM-tecken har Västerås aldrig varit i närheten. Inte ens en final.

Och trots att spelare som Tommy Salo, Leif Rohlin, Peter Popovic, Nicklas Lidström, Patrik Juhlin, Fredrik Nilsson, Thom Eklund, Patrik Berglund, Mikael Backlund och William Karlsson passerat revy så är grundserievinsten i Elitserien 1992-1993 den enda titeln man kan sätta upp på klubbvimpeln.

Västerås hade den säsongen ett kanonlag med Salo i mål, Edvin Frylén, Leif Rohlin, Robert Nordmark, Roger Åkerström, Sergej Fokin och Popovic på backen och anfallarna Fredrik Nilsson, Patrik Juhlin, Paul Andersson (Everberg), Stefan Hellkvist med flera, Rocklunda kallades för ”Skräcklunda” då läktartrycket och publikens närhet till isen gjorde bortamatcherna till en obehaglig upplevelse för gästande lag.

Men trots det bästa laget nånsin längst fram så åkte VIK mot Djurgården i kvarten, ett Djurgården som hade fullt sjå att ta sig till slutspel.

”Vi hade ett bra lag,” säger Peter Popovic när han blickar tillbaka. ”Men vi hade inte slutspelsrutin, fick dessutom för många centrar skadade samtidigt. Plus att Djurgården spelade sitt 1-3-1 som passade oss illa.”

Peter Popovic (t.v.) hamnade ofta i heta situationer, som här i kvalet till Elitserien 1989, Frölunda-Västerås. Det är Frölundas Jan Karlsson utsätter ”Poppe” för omild behandling. Foto: Bengt Christian, GP.

Planen var klar tidigt – att avsluta karriären i Västerås

Och där nånstans tog Västerås storhetstid slut. Sju år senare försattes föreningen i konkurs och man fick år 2000 börja om i division 2 (fjärde serienivån) med nya namnet VIK Hockey Ungdom. Klubben har också uppträtt som IK VIK Hockey, VIK Västerås HK innan man 2018 fick beviljat från högre ort att återta det ursprungliga Västerås IK.

Klubben var visserligen tillbaka i Hockeyallsvenskan (då Allsvenskan) 2002 och man hade en kort flört med eliten när man kvalade till högsta serien 2014 (då SHL skulle utöka till 14 lag) men den satsningen kostade och 2017 kom nästa nedflyttning till Hockeyettan.

Nu har Västerås IK i alla fall åtta raka säsonger i Hockeyallsvenskan och det blir en nionde då man härförleden vann ångestkvalet mot Troja-Ljungby med 4-1 i matcher. Det är i det här läget – där Västerås IK inte borde och inte vill vara – som man kallar på en av sina största (bokstavligt och bildligt) genom tiderna.

Peter Popovic – en bra bit över två meter då skridskorna var på – är visserligen från Arboga (dryga fem mil sydväst om Västerås) men man kan knappt vara mer hockeyvästeråsare än mannen de kallar ”Poppe”. Efter seniordebuten i Västerås 1986 avslutade han elitkarriären 20 år senare i klubben i hans hjärta, 2006 i Hockeyallsvenskan. Helt enkelt för att det kändes rätt, trots att den väldiga kroppen började säga ifrån vid 38.

”Jag hade hela tiden tanken att avsluta i Västerås, det fanns liksom i bakhuvudet,” säger Peter när vi pratar med honom där han sitter i Tammerfors och väntar på att det finska slutspelet ska börja för Tappara, toppklubben där han är assisterande coach till Rikard Grönborg. ”Nu när jag tittar tillbaka så spelade jag två säsonger för länge. Kroppen och huvudet lydde inte lika bra. Huvudet ville, men det stämde inte med verkligheten. Jag hade tappat hockeymässigt. Men absolut, jag ville avsluta karriären i Västerås.”

Den sista signalen att två decennier på elitnivå var nog var när Malmös Andreas Thuresson ramlade över Peters knä, ett ledband gick och han missade de sju sista matcherna på säsongen. ”Det var liksom ett tecken ’hördu, farbror, nu är det dags’. Och det var det. Jag kände att tanken var tom. Det var ett lätt val, men ändå en slags sorg för att man drar ur sladden och så är det bara slut, minns Peter.”

Glädjescener bland hemmasupportrarna i Västerås efter kvalserien mot Troja-Ljungby.

Kom till rätt plats, men ett år för sent

Alla karriärer tar slut nångång, men vilken spelarkarriär det blev. Efter det nämnda uttåget i SM-slutspelet 1993 skrev Peter Popovic för NHL:s mest framgångsrika klubb Montreal Canadiens och visade därmed dålig timing då han kom säsongen efter att Montreal vann vad som fortfarande är klubbens och Kanadas senaste Stanley Cup-triumf.

Peter spenderade fem säsonger i hockeyns obestridliga huvudstad innan han avrundade NHL-karriären i tre klubbar (New York Rangers, Pittsburgh och Boston) på tre år och när han var hemma igen 2001 då blev det fyra år med Södertälje i Elitserien innan han alltså gjorde den sista lojalitetssäsongen i Västerås 2005-2006. Däremellan blev det ett femtiotal landskamper med Tre Kronor, med VM 1993 (silver) och World Cup 1996 som höjdpunkter.

Att släppa hockeyn var det inte tal om. Direkt efter avslutad karriär tog Peter hand om Västerås J20-lag, sen ett år som assisterande för VIK:s A-lag innan han tog uppdraget som headcoach i Södertälje. Efter det följde nio säsonger som assisterande coach i Tre Kronor, en tid som innefattade nio VM-turneringar och två OS. Två säsonger vardera i Färjestad och hos ZSC Lions i Zürich ledde till Finland och Tappara där han, nästan som vanligt får man säga, jobbar ihop med Rikard Grönborg, Tre Kronors comebackande coach.

Det är ingen överdrift att påstå att Västerås IK får en sportchef med ett hockey-CV som de flesta i branschen aldrig kommer i närheten av, dessutom med en bred erfarenhet från internationell hockey.

Första frågan ter sig ganska naturligt – vad tar du med dig till Västerås efter alla dessa år i hockeyns tjänst?

”Största grejen är att man försöker gå lugnt och varsamt fram, att man inte hetsar. Ibland blir man ju lite het, jagar upp sig och blir arg. Men det leder ofta inte till någonting bra. Man måste hålla sig kall, ge lugn feedback och prata med spelare eller vilka det är man har i sin omgivning och försöka hitta det som är bra, istället för att bara trycka på det som är dåligt.”

Hur imponerande ditt CV än är så har du aldrig varit sportchef. Hur har tankarna gått där?

”Absolut, det har jag tänkt på. Men nyfikenheten tog över. Det är dock fortfarande hockey jag ska jobba med och med människor. Det som framförallt blir nytt är att bygga ett lag, hålla i budget och förhandla med spelare och agenter. Att scouta, kolla på video och åka ut och se matcher och spelare, de bitarna blir ju inte nya. Det har jag gjort i massor med år, framförallt med Tre Kronor så det känner jag mig bekväm med.”

”Jag förstår att det kommer till att bli att knyta mycket nya kontakter med agenter och scouter och att det blir mycket att prata i telefon, mycket mer än vad jag är van vid. Det bli den stora nya biten av jobbet, att vara anträffbar i stort sett hela tiden. Det positiva är ju att jag kommer ju vara på hemmaplan. Jag ska inte sitta och pendla eller vara någon annanstans,” säger Peter som, trots allt flängande, har haft fast boende i stan sen han var 16.

Och det kanske viktigaste:

”Jag är samma person som jag var som spelare och som jag har varit som tränare. Enda skillnaden är att det nu blir i en ny roll.”

Sportchefer agerar på olika sätt. Vissa föredrar att vara nära omklädningsrummet och spelarna – ungefär som en gammaldags lagledare – medan andra är mera som en General Manager i NHL, mest på kontoret eller ute på fältet med mycket begränsad tid runt spelarna.

Vilken sportchefstyp kommer Peter Popovic att vara?

”Jag tippar på någonstans mitt emellan. Jag vill inte bara sitta på ett kontor, men jag vill inte heller vara runt grabbarna dygnet runt. Så ja, en mix tror jag, men mer åt att vara nära sporten än åt kontorshållet.”

Men det folk förmodligen undrar mest är hur den nye sportchefen vill att det nya Västerås IK ska se ut? Och han inser att det inte börjar med att värva en topp-4 back, en målspruta eller att börja fila på power-play. Här krävs något fundamentalt.

”Vi behöver ju få till en kulturförändring i klubben och i det ingår att hitta en identitet, för klubben och för laget. Det måste börja komma uppifrån och det börjar med mig och med Stefan Holmgren (”Stiffen” kallad som blir assisterande sportchef) och några till.”

”Vi måste ställa de grundläggande frågorna och har svar på dem: Vilka är vi? Vad står vi för, hur vill vi spela?”

Popovic inser mycket väl att det kommer handla om en process, kanske en lång sådan. När vi pratas vid har Västerås nio spelare under kontrakt, det ska anställas tränare samt att paret Popovic & Holmgren har fått en lägre budget att förhålla sig till.

”Vi kommer att behöva göra ett mycket bra jobb med scoutingen av spelare och fynda spelare som inte kostar för mycket.”

Drömmen är att Rocklunda åter blir ”Skräcklunda” igen

Det som passar bra in i den här bilden är att klubben och Peter har kommit överens om en tillsvidareanställning, till skillnad från ett tidsbegränsat kontrakt. Detta gör att processen ges arbetsro för en långsiktig satsning.

”Just att anställningen är tillsvidare gör att jag inte behöver fundera alltför långt fram, eller hålla mig till en plan utan jag försöker vara kvar i nuet, det får ta den tid det tar,” säger Peter och tar Djurgården som exempel.

”Hur många hockeyallsvenska finaler var de uppe i innan de gick upp, två raka finaler innan de gick upp på tredje försöket. Och då är ändå Djurgården mesta mästarna. Så för vår del måste vi först ta oss till det positiva kvalet, gärna gå där någon runda eller två så att vi känner att vi är med på riktigt.”

Under hela samtalet passar sig Peter Popovic noga för att ta ut för stora svängar, bokstäverna SHL vill han helst inte ta i sin min. Och han är noga med att poängtera att han inte vill hamna i lägen där man målar upp en vision som inte är väl underbyggd.

”Jag var inte involverad i klubben då, men jag reagerade när klubben satte upp en treårsplan ’SHL2024’. När man sätter en sån plan så måste du ha ett lag som kan gå till slutspel, åtminstone en chans att komma längre än till kvartsfinal. Det måste finnas nåt belägg. Så den treårsplanen kändes väl optimistisk, rentav tagen ur luften.”

Efter lite påtryckningar medger Peter att han skulle vilja vara med när Västerås IK kommer tillbaka där klubben en gång var och när Rocklunda var Skräcklunda.

”Det är ju drömmen, det är visionen. Det fanns en tid då motståndarna inte direkt såg fram emot att åka till Västerås när spelschemat släpptes. Det är den kulturen som vi vill bygga upp igen. Men först måste vi klättra upp från bottenträsket.”

Det fanns en tid då man kunde klämma in 10,000 i gamla Rocklunda. Nu heter den ABB Arena Nord och tar beskedliga 4,902. Det är nya tider och man har en ny sportchef, med ett gammalt Västeråshjärta, men med förankring i verkligheten.

Grönborg: ”Han kommer att lyfta hela verksamheten”

”Klubben har haft det tufft under en längre period nu. Det här bli en omstart och vi behöver också hitta en ödmjukhet i det här. Jag förstår att fansen vill att vi ska gå upp och allt det där. Men nu kvalade vi för att hänga kvar så vi är en bra bit från att gå upp. Det kommer krävas ett enormt arbete för ett återuppbygga allting. Det är ett hästjobb och därför är det viktigt att få in bra människor som brinner som är beredda att göra jobbet för att vända det här till något positivt.”

Vi låter Tre Kronors nygamla förbundskapten Rikard Grönborg avsluta med sitt omdöme om den nya sportchefen hos Västerås IK:

”Poppe har alltid visat ett starkt och smittande engagemang för Västerås hockey. Med sitt stora hjärta för klubben kommer han att kombinera professionalism och värme på ett sätt som kommer lyfta hela verksamheten.”

”Jag har själv sett hur hans lugna och tydliga ledarskap gör att yngre spelare känner sig trygga och vågar ta nästa steg. Han tar sig tid att förklara, ger ärlig och uppmuntrande feedback och hjälper dem att växa genom att lyfta fram deras styrkor och visa vägen framåt.”

”Han kombinerar sin analytiska blick på spelet med ett varmt, inkluderande sätt som gör att alla känner sig sedda. Med sitt lugn, sin ödmjukhet och sin starka arbetsmoral får han laget att utvecklas och prestera på en hög nivå.”

Var det någon som sade ”rätt man på rätt plats”?

Peter Popovic och Rikard Grönberg sida vid sida i Tappara-båset.

Szymon Szemberg

Tidigare VD för den Europeiska klubballiansen E.H.C., Informationschef på Internationella ishockeyförbundet (IIHF) 2001-2014, COO på Champions Hockey League, 2013-2015. Sportjournalist på Göteborgs-Posten 1981-1997. Reflektionerna är skribentens egna.