"10 spännande nykomlingar"
Silly Season pågår för fullt - men redan nu är ett gäng nyförvärv presenterade (närmare 100 stycken) och det finns många intressanta spelare.
Jag har plockat ut tio spelare som jag tycker ska bli spännande att se kommande säsong. Och nu rankar jag inte de bästa nyförvärven eller något, utan bara tio spelare som ska bli jäkligt skoj att se i den allsvenska miljön kommande säsong, av det ena eller andra skälet.
Och ja, det är enbart spelare som inte spelade i HockeyAllsvenskan den gångna säsongen som är med.
Emil Larsson, Almtuna
Jag erkänner att jag har en förkärlek till energispelare som bara kör. Killar som Calle Berglund, Gustav Björklund, Henrik Eriksson och några till som bara borrar ner huvudet, kör järnet, kör över det som står i vägen och vågar bryta in på mål - Emil Larsson har potentialen att bli just en sådan spelare. Generna är det ju inget fel på heller: pappa är playmaker-esset Jan Larsson. Finns viss del av den spelskickligheten som pappa hade att addera till kämparandan och fysiken så kan Larsson bli en riktig publikattraktion i höst.
Jussi Tapio, Asplöven
Ärligt talat - hur många finska forwards har lyckats i HockeyAllsvenskan de senaste åren? Mitt minne må vara ganska kort, men de är inte speciellt många. Därför ska det bli spännande att se just Jussi Tapio som tryckte in mål på löpande band i danska ligan förra säsongen, och som kommer att få en prominent roll i Asplöven där förväntningen är att han ska fortsätta ösa in mål. Tapio har ett hårt och precist skott - kan bara Roland Kaspitz servera rätt puckar kan det bli riktigt bra.
Måns Krüger, Djurgården
Måns Krüger har ju varit inblandad i en hel del skriverier de senaste säsongerna med massor av klubbyten och irritation mellan klubbar. Den gångna säsongen i Huddinge var känslan att många pusselbitar äntligen föll på plats för den elegante playmakern - och vad han behövde var nog lugn, ro och stort förtroende, och det fick han i Huddinge. Nyckeln i Djurgården blir tålamodet - för just tålamod har det varit dåligt med tidigare i karriären. Krüger kommer inleda i en mindre roll och kommer få jobba sig uppåt - det gäller att ha tålamod om det inte blir en tongivande roll från start.
Johan Nilsson, Karlskoga
En personlig favorit - en forward med härligt fart på rören. När han kom in i HockeyAllsvenskan kändes det som att det gick lite för fort för hans eget bästa, men i takt med att säsongerna passerade så lyckades "Nisse" pussla ihop alla delarna av sitt spel och blev till slut en riktigt vass forward god för ett tiotal mål per säsong. Haft en härligt produktiv säsong i Norge och säger själv att han utvecklat offensiven - ska bli oerhört intressant att se om han kan ta nästa offensiva steg kommande säsong.
David Rundqvist, Karlskoga
Okej, jag har aldrig sett killen spela, men med tanke på hans gener (son till legenden Thomas Rundqvist) i kombination med den fina produktionen i J20 SuperElit så väcks ganska stora förhoppningar inför debuten i HockeyAllsvenskan. Det faktum att Karlskoga saknar en given spelförande center (sorry, Daniel Wessner och Pathrik Westerholm) talar för att Rundqvist kan få en tongivande roll från start.
Russ Moyer, Oskarshamn
Jag tillhör skaran som tycker att transatlanter verkligen bidrar med något annorlunda till HockeyAllsvenskan, och jag tror inte att Russ Moyer - som man hört mycket gott om från Löven-lägret - ska vara något undantag. Intressant spelartyp: rutinerad, spelskicklig och ödmjuk.
Josh Soares, Oskarshamn
Josh Soares är en offensiv artist. Under sin sista allsvenska säsong i Växjö lastade han in poäng på löpande band och har uttryckt att han vill tillbaka till svensk ishockey igen. Må vara en humörspelare, men väl på humör så är Soares en excellent mönsterbrytare med härlig klubbteknik. Bra målskytt, men framförallt en playmaker. Med tanke på tidigare insatser i ligan så är kanadensaren en potentiell poängligavinnare.
Andreas Lilja, Rögle
Varje vår de senaste åren har ryktet om Andreas Liljas återkomst till svensk ishockey blossat upp. Och nu blir det äntligen verklighet. Vi har tidigare sett Kenny Jönsson, Marcus Ragnarsson och Dick Tärnström lämna NHL för HockeyAllsvenskan, och den trion blev snabbt stora nyckelspelare och stjärnor, och samma förväntningar finns på Lilja. Nyckeln för veteranen blir anpassningen till den större isytan - 37-åringen har varit många år i Nordamerika och styrkan sitter inte i skridskoåkningen. Hur som helst så ska det bli väldigt intressant att se Andreas Lilja i svensk ishockey igen.
Erik Thorell, Rögle
Här har vi ett rejält energiknippe. Den breda publiken såg Erik Thorell röna stora framgångar i JVM ifjol, men i Elitserien har det inte lossnat och speltiden i Färjestad har minst sagt varit begränsad. 21-åringen har en fantastisk utväxling i skridskoåkningen, ger järnet och bara kör. Visade okej produktion som junior, så det finns offensiv kapacitet där någonstans, och kanske är det något som kan komma fram på allsvensk nivå. Att Thorell kommer bli en energiinjektion i Rögle är det ingen tvekan om - det mest intressanta att se är om han kan leverera offensivt också.
Johan Andersson, Troja
Johan Andersson har faktiskt spelat två VM. Och har gjort nio raka säsonger i Elitserien. Det är en imponerande meritlista för "Bagarn" som nu återvänder till moderklubben Troja för att skapa stabilitet i det unga laget. Andersson, som trots alla sina meriter bara är 29 år, har aldrig varit en offensiv dynamo och den gångna vintern i Timrå blev det bara tre mål. Kommer nu får en betydligt större roll och kommer leverera ett gediget arbete - men hur går det med poängproduktionen? Gör Andersson 25-30 poäng kan han mycket väl lyfta Troja till PlayOff.
"Ranking... just nu"
Silly Season har pågått ett tag och man börjar se strukturen i lagen - då känns det också relevant att börja se över styrkeförhållandena.
Tanken var att göra en ranking av lagen just nu. Okej, det kommer att halta en del eftersom några lag har nära nog kompletta trupper medan andra inte är i närheten av att vara klara.
Min grundtanke är att detta ska vara en levande ranking som uppdateras och kommenteras hyfsat kontinuerligt framöver genom nya inlägg där lagen går upp och ner beroende på vad för nya spelare som kommer in. Mycket av rankingen bygger på känsla för laget just nu. Men också vad man har för muskler att värva. Lag som inte värvat sin förstemålvakt ännu haltar av naturliga skäl.
Well, vi skjuter från höften. Så här är min känsla just nu:
1. MALMÖ
Målvakt: Pontus Sjögren är en stabil etta. Axel Brage en stabil backup. Malmö har inga problem på målvaktssidan.
Backar: Jens Olsson blir nestor och den man bygger kring. Bra lovande spelare i Rasmus Andersson, Calle Andersson och Amil Krupic men behöver få in några stabila pjäser till innan det känns riktigt bra.
Forwards: Riktigt, riktigt bra. Produktiva spelare som Ludvig Rensfeldt, Robin Alvarez och Mattias Persson är kvar, Moras ledande duo Tobias Ericsson och Daniel Viksten har anslutit, klasscentern Joey Tenute är klar och fjolårsöverraskningarna Frederik Storm och Henrik Hetta kan säkerligen ta ytterligare steg framåt. Dessutom finns riktiga rivjärn i Nicklas Jadeland och Tomas Kollar. Forwardssidan har både skicklighet, rivighet och energi.
Kommentar: Malmö har satsat på kontinuitet och det känns stabilt. Ett par stabila backar till och Malmö känns givna i toppen.
Behöver för att behålla förstaplatsen: Ett par backar.
2. RÖGLE
Målvakt: Plockat in två unga och oprövade kort i Brandon Maxwell och Kevin Lindskoug. Ett frågetecken, men det finns potential.
Backar: Det har snackats om Andreas Liljas återkomst till svensk ishockey i många år - och nu är det äntligen klart. Veteranen blir givetvis en nyckelspelare. Jesper Jensen och Victor Berglind är toppbackar på den här nivån, Tim Kunes känns intressant och Victor Panelin-Borg är revanschsugen efter fjolåret. Mycket solid backsida med bra uppsida i ungdomarna som trycker på underifrån.
Forwards: Saknas ännu någon ledande center. I övrigt kommer det bli otroligt jobbigt att möta Rögle - frågan är bara vem som ska göra målen. Christopher Liljewall är en av få "etablerade" poängspelare, i övrigt är det många energispelare. Grovjobbare som Mathias Tjärnqvist, Erik Thorell och Viktor Lindgren måste bidra med poäng, liksom ungtuppar som Daniel Zaar och Jakob Lilja. Det är inget snack om att det finns gott om potential i alla fall.
Kommentar: Rögle blir bra. Man satsar ungt i alla lagdelar och det har man gjort med framgång förr. Känns oprövat på en del håll, men Rögle kan mycket väl explodera.
Behöver för att klättra: Forward och/eller center med etablerat poäng-CV.
3. SÖDERTÄLJE
Målvakt: Niklas Lundström är lovande och Sebastian Idoff imponerade när han fick stå den gångna säsongen. Oprövat - men det konceptet fungerade ifjol och känslan är att det kan göra det igen.
Backar: Tappat oerhört tunga namn i Andreas Hjelm, Emil Djuse och Viktor Lööv. Värvningarna är okända - slovaken Tomas Bokros och norrmannen Aleksander Rindal - och det vill till att de slår väl ut för att det här ska bli bra. Johan Jonsson och Fredrik Sonntag är stabila, men man behöver få in ett par riktigt tunga pjäser till.
Forwards: Har fått behålla en hel del och med Damien Fleury, Robert Carlsson, Fredric Andersson och Jesper Thörnberg har man en bra offensiv grund att bygga på. Ett par ess - och en förlängning av Ziga Jeglic - skulle göra det riktigt bra. Grovjobbare har man gott om, killar som Emil Billberg och framförallt Jonas Engström är oerhört värdefulla. Osäkerheten kring William Nylander skapar lite oro - blir han kvar så kan SSK sitta på en guldklimp som kan explodera till hösten.
Kommentar: Svårbedömt. SSK hade enorm utväxling på sina backar ifjol (Hjelm, Djuse). Det känns lite tunnare nu, men man är inte heller klara med laget. Grunden att bygga ifrån är bra.
Behöver för att klättra: Offensiv back, poänggörande forwards.
---
4. VÄSTERÅS
Målvakt: Lasse Johansson var magisk ifjol - men försvann som väntat till Elitserien. Ingen keeper klar i dagsläget.
Backar: Finns frågetecken för Stefan Warg som kan dra till Nordamerika, men med nestorn Andreas Lindh, uppblommande Jonas Emmerdahl och nye Andreas Frisk så har man det verkligen välbeställt på backsidan. Christoffer Björklund är också en pålitlig pjäs. Behöver få in ett par namn till - men grunden är väldigt stabil.
Forwards: Brukar tappa topparna och i år är det Matt Fornataro som försvinner. Sportchefen Niklas Johansson har plockat in tre nya transatlanter och hur de kommer att funka i svensk ishockey är svårt att sia om - men de senaste transatlantvärvningarna i VIK har varit synnerligen lyckade, så det finns fog för att tro att det här blir riktigt bra. Man har dessutom kvar Kenneth Bergquist, lovande Mikael Frycklund och arbetshästarna Marcus Söderkvist, Viktor Mårtensson och Marcus "Messy" Jonsson, så det ser lovande ut framåt.
Kommentar: Känns bra både på back- och forwardssidan. Men vem blir målvakten? Blir det ett bra namn kan Västerås mycket väl segla upp som favorit till seriesegern.
Behöver för att klättra: Målvakt, någon back och ytterligare en stark center.
5. DJURGÅRDEN
Målvakt: Adam Reideborn är kvar och är en utmärkt backup. Men man lär vilja värva in en förstemålvakt.
Backar: Lyckades behålla både Philip Holm och Linus Arnesson vilket var viktigt, de kan växa ytterligare kommande säsong. Timmy Pettersson är lagpappa, Sam Lofquist kommer in och kommer ta en nyckelroll och David Lidström är i grunden en toppback, även om han hade lite trubbel den gångna vintern. Backbesättningen ser bra ut.
Forwards: Tunga tapp i flera kulturbärare (Fredrik Bremberg, Kristofer Ottosson, Christian Eklund), men det behöver inte vara negativt - nu får andra spelare kliva fram. Man har fått behålla Henrik Eriksson och värvat hem Mikael Ahlén och det är två karaktärsspelare som kommer gå i bräschen. Mattias Guter och Dustin Johner är poängmakare, men man skulle behöva två eller tre riktigt vassa forwards till för att på allvar bli ett topplag. Den nya Huddinge-kedjan är obeprövad och man kan inte räkna med att den levererar direkt.
Kommentar: Blir ett topplag - men ska man upp på listan så krävs en signad förstemålvakt och ytterligare ett par producerande spelare.
Behöver för att klättra: En målvakt och ett gäng poänggörande forwards för att understödja Johner och Guter.
6. KARLSKOGA
Målvakter: Tappade snöpligt Joel Gistedt till Leksand. Hur bra Justin Pogge vet vi inte - känns således inte 100 % i kassen. Å andra sidan: det har känts tveksamt i mål de två senaste säsongerna, men Daniel Bellissimo och Gistedt har briljerat. Det kan säkert Pogge också göra.
Backar: Tappat nyckelspelarna Niklas Arell och Eddie Larsson, men å andra sidan kommer toppbacken Alexander Deilert in. Känns något försvagat sedan den gångna säsongen, men det sa vi ifjol också och ändå levererade backsidan. Solid uppsättning, men skulle behöva få in något etablerat namn till.
Forwards: Fick behålla viktige genombrottsforwarden Henrik Björklund och dessutom fortsätter evigt unge Kristofer Näslund ett år till. Det, plus tvillingarna Westerholm och Daniel Wessner, gör att det finns en bra offensiv grund. Dessutom är det påfyllt med beprövade Johan Nilsson och norske VM-spelaren Niklas Roest. Precis som vanligt så blir man jobbiga att möta - laget har kvar rivjärn som Björn Kindahl, Carl Berglund och Fredrik Höggren. Hårt arbetande forwardssida med många bra spelare - Karlskoga blir svårslagna igen.
Kommentar: Kommer baksmällan snart? Känns inte så. Håller bara Justin Pogge så ser det bra ut.
Behöver för att klättra: Riktigt vass back som kan runda av backsidan. Gärna också en offensiv center som kan axla Ken Andre Olimbs mantel.
7. OSKARSHAMN
Målvakter: Oskar Sehlstedt klar, men är tilltänkt backup. Vi väntar på förstekeepern.
Backar: Ser bra ut. Daniel Ljungqvist är nestorn och lagpappan. Dessutom har man fått behålla mästertacklaren och stjärnan Juha Uotila. Plus stabile Linus Morin. Det är bra grundfundament som kryddats med lovande Oscar Engsund, skicklige Russ Moyer och talangen Emil L Kristensen. Har två vakanta platser - men har redan det bra ställt.
Forwards: Tungt att tappa ryggradsspelarna Evan McGrath och Stefan Öhman, men värvningarna imponerar. Josh Soares har öst in poäng i Sverige tidigare, Lukas Ericsson var en klassforward innan han lämnade för Malmö och Alex Leavitt känns intressant - det tillsammans med Morten H Poulsen, Victor Backman och Victor Löfstedt gör att man har en bra anfallsbesättning. Finns också bra potential i killar som Mattias Granlund och Victor Svensson som överraskade ifjol.
Kommentar: Om en okej förstekeeper landas och någon back till kommer in så är känslan att Oskarshamn letar sig upp ett par snäpp på den här listan.
Behöver för att klättra: En gjuten förstemålvakt. Plus någon back och en etablerad center som ersättare till Stefan Öhman.
---
8. TROJA-LJUNGBY
Målvakter: Christoffer Bengtsberg får chansen igen och är en stabil etta. Backas upp av nybakade J20-mästaren Viktor Kokman från HV71. Inga problem på målvaktssidan således.
Backar: Tryggt sammanfattar det bra. Har kvar stommen från ifjol med Viktor Amnér, Daniel Karlsson, Niclas Edman, Joakim Nettelbladt och Joel Johansson. Det är kryddat med transatlanten Zach Tarkir samt LHC-lånet Jonatan Nielsen. Inte flashigt eller extraordinärt - men känns som en synnerligen effektivt grupp försvarare som kommer att få jobbet gjort.
Forwards: Fått in en ordentlig kulturbärare och veteran i Johan "Bagarn" Andersson som kommer betyda oerhört mycket. Laget hade en del underpresterande lirare ifjol - inte minst slumrande målskytten Henrik Eriksson - men det vimlar av potential. Troja bygger inte med stjärnor utan hårt arbetande spelare som också kan chippa in en och annan puck, och det känns stabilt. Får man dessutom bra utväxling på killar som Shea Guthrie och Sebastian Dyk kan Troja utmana om en sjundeplats.
Kommentar: Solid trupp där man satsat mycket på kontinuitet. Kommer tillhöra mitten av tabellen - men med någon lyckoträff bland nyförvärven kan det bli bättre än så.
Behöver för att klättra: En poängstark center.
9. MORA
Målvakter: Duon från ifjol är borta - unge Marcus Högberg från Linköping har tillkommit. Men behöver något rutinerat också.
Backar: Att Mikael Wikstrand kritade på ett nytt avtal är givetvis jackpot. Kan mycket väl bli seriens bästa back kommande säsong. Osäkrare bakom honom: Patrik Andersson har en oroväckande skadehistorik, övriga är okej men inte mer. Måste in förstärkningar.
Forwards: Brände sig ifjol med flopparna Rob Ricci och Anthony Guttig. Ska Mora bli ett PlayOff-lag krävs bättre spets än så den här säsongen. Mikael Zettergren är i sina bästa stunder en klassforward och Johan Alcén, Jonas Westerling och Mattias Beck bra understöd, så det finns offensiv bredd om man bara tillsätter ett par spetsar. I tredje- och fjärdekedjan har man det verkligen välbeställt med riktigt bra rollspelare som Tomas Larsson, Alexander Hilmerson och Jonathan Johansson.
Kommentar: Många vakanta platser - som förstekeepern och spetsarna framåt. Men det finns en intressant grund att bygga på med spetsbacken Mikael Wikstrand i främsta ledet.
Behöver för att klättra: En solid målvakt, två-tre etablerade backar och ett par spetsforwards.
10. ASPLÖVEN
Målvakter: Joni Puurula var bra ifjol och är kvar. Dessutom får han bättre konkurrens i år då Luleålånet Joel Lassinantti är klar. Uppgradering jämfört med ifjol.
Backar: Spelskicklighet saknas inte, Marcus Fagerudd och Olov Lundqvist har fått sällskap av passningsskicklige Marcus Bohman. Däremot saknas lite muskler och enkla sarg-ut-backar. Tappet av Per Hållberg är tungt - och det måste in rutin.
Forwards: Tungt att tappa nyckelspelarna Lucas Sandström och Slava Trukhno. Ersättarna är dock redan på plats: Roland Kaspitz och Jussi Tapio. Känns spännande. Dock så saknas offensivt understöd bakom Kaspitz och Tapio, men å andra sidan så var det ganska tunt ifjol också och laget klarade sig ändå. SSK-värvningen Emil Lundberg är en joker som kan blomma ut, men fler poängspelare måste in. Det är välbesatt i tredje- och fjärdekedjan som känns stabila.
Kommentar: Bra start på lagbygget, men måste in fler producerande spelare och rutin på backplats.
Behöver för att klättra: En försteback som kan logga massor av minuter, likt Per Hållberg gjorde ifjol. Plus ett par poängspelare som understöd till Kaspitz och Tapio.
11. ALMTUNA
Målvakt: Almtuna lyckades landa Erik Hanses i konkurrens med många andra klubbar. Han är en klassmålvakt. Därmed har det välbeställt mellan stolparna.
Backar: Man fick behålla Fredrik Sandgren vilket var viktigt. Man blir också bra i power play med nytillskotten Erik de la Rose och Marcus Högström vid sidan om Sandgren. Däremot saknas en del muskler och utpräglat defensiva backar. Adam Bergqvist och Andreas Näsman har visserligen plockats in, men är oprövade på den här nivån.
Forwards: Att Fredrik Vestberg och Daniel Hermansson fick vara kvar var oerhört viktigt. De är toppspelare i serien. Och de måste leverera, för bakom dem är det tunt med produktiva spelare. Emil Sandin (noll mål) och Jimmie Kraft (fyra mål) måste börja leverera igen. Kanske kan också Joakim Högberg, 20 mål i ettan ifjol, bidra. Men det är tunt sett till poängspelare, de flesta i gänget är grovarbetare. Just grovarbetarna är dock lagets styrka, killar som Johan Berggren, Victor Rollin-Carlsson och Martin Karlsson gör att Almtuna kommer bli jobbiga att möta.
Kommentar: Bra toppar i Hanses, Sandgren, Vestberg och Hermansson men sedan tunnas det ut oroväckande snabbt. Kan få det jobbigt med en radda division ett- och J20-spelare som måste bli varma i kläderna.
Behöver för att klättra: Målskyttar. Daniel Hermansson är alldeles för ensam i den kategorin.
12. BJÖRKLÖVEN
Målvakt: Ingen klar.
Backar: Bra att få hem stabile Patrik Nevalainen med hjärta i klubben. Martin Johansson och Karl-Johan Lundström håller på allsvensk nivå i ett tredje backpar. Att dessutom landa veteranen Per Hållberg som kan hantera stora mängder istid skapar gott som stabilitet. Dock bara fyra killar under avtal ännu så det är tunt.
Forwards: Värvat tre riktigt bra och produktiva spelare i Lucas Sandström, Stefan Öhman och Kim Karlsson som alla är spelare för första- och andrakedjan. Linus Boström är också kvar och kvartetten skapar en bra offensiv grund. Jens Ledin och Olof Mårs viktiga karaktärsspelare. Långt ifrån färdiga med tillsättningen av spelare - så det är svårbedömt ännu.
Kommentar: Ovisst ännu, men innan en förstemålvakt och en par gedigna backar är klara kan Björklöven inte klättra på listan. Känslan är att bra spelare är på ingång - så Löven kan mycket väl avancera framöver.
Behöver för att klättra: En vass målvakt, ett par etablerade backar och tre-fyra poängspelare.
---
13. KARLSKRONA
Målvakt: Timo Leinonen är kvar och håller som etta.
Backar: Mikael Kurki var lagets bäste back ifjol och blir försvarsnestor igen. Kalle Ekelund är en solid värvning och man vet vad Jonathan Pudas går för efter att ha sett honom i några matcher i vår. Fortfarande väldigt tunt dock.
Forwards: Bra värvning i Alexander Bergström där man får in en pålitlig poängspelare. Han är dock den ende av det slaget hittills i truppen. Resterande spelare under kontrakt är främst stabila spelare - som Pär Lindholm, Kristoffer Söder och Jimmie Svensson - och man måste ha in mer spets. Mycket mer spets.
Kommentar: Långt ifrån klara med lagbygget. Innan bredden på backsidan och en given förstakedja är på plats är det omöjligt att säga hur bra Karlskrona blir. Det finns dock ekonomiska muskler så räkna med att KHK kan klättra.
Behöver för att klättra: Poängspelare. Alexander Bergström är den ende som har ett poäng-CV att skryta med. Backsidan är också oerhört tunn bakom Mikael Kurki och Kalle Ekelund.
14. TIMRÅ
Målvakt: Ingen klar.
Backar: Två killar under kontrakt varav Eric Moe aldrig tog någon tröja i Leksand och tvingades till division ett-spel ifjol.
Forwards: Nils Bergström och Johan Porsberger är två bra värvningar och killar för första- och andrakedjan. Per Hallin, Jeremy Boyce-Rotevall och Andreas Molinder är en trio solida hockeyarbetare som kommer bidra med mycket energi och fart. Men än så länge saknas avgörande spets - ingen i truppen är någon utpräglad poängspelare - utom möjligtvis Porsberger.
Kommentar: Lagbygget är bara påbörjat. Inga nyckelspelare är på plats. Kommer klättra i takt med att nya killar signar - men med tanke på det ekonomiska läget är det omöjligt att sia om var det blir för kvalitet på kommande nyförvärv.
Behöver för att klättra: Mycket. En målvakt, 3-4 etablerade backar och drygt en producerande kedja.
"Från -20 till Tre Kronor"
Elias Fälth. För oss som följt HockeyAllsvenskan några år är den resa som han gjort anmärkningsvärd.
Bloggstiltje sedan genomgången av lagen den gångna säsongen var klar. Blir snart lite surr inför kommande säsong och läget i lagen, men vill bara sticka emellan med en reflektion.
Den reflektionen handlar om Elias Fälth.
Vilken resa killen gjort! Jag började följa HockeyAllsvenskan på mitten av 2000-talet och sedan dess har man haft koll på Elias resa - och den är anmärkningsvärd. Jag har lite minnesluckor eftersom det var ett tag sedan, men ska försöka återge berättelsen som jag minns den.
Huddingeprodukten gjorde ju allsvensk debut i Huddinge, spelade ett gäng säsonger i uppstickaren Halmstad och hamnade sedan i Nybro 2005. Där växte han snabbt ut till en nyckelspelare som spelade tonvis av minuter. Man älskade att se hans offensiva spel, hans handleder. Under andra säsongen lastade han också in 30 poäng. Men var samtidigt -20.
Jag vet att meningarna kring Elias Fälth just då gick isär. Härlig offensiv - miserabel defensiv. Ett rykte han fick leva med länge.
Och karriären var ganska knackig de här åren. Efter -20-säsongen i Nybro lämnade Fälth klubben och hamnade i Borås. Och gjorde en bra säsong som mynnade ut i ett kontrakt med etablerade toppklubben Västerås. Där funkade det inte alls - okej poängskörd men -14 och en hel del bänknötande.
Lyftet kom när han värvades till Almtuna säsongen efter. Där fick han Jonas Rönnqvist och Bert Robertsson som tränare, fick slipa sin defensiv och fick sedan följa med Rönnqvist till Elitserien och Luleå. Här - i samband med att Fälth fick Rönnqvist som tränare - vände karriären. Efter två framgångsrika säsonger i norr signade Fälth med HV71 förra sommaren och där gjorde han en stark (om än inte fantastisk) säsong i vintras. En insats som (om än ifrågasatt av en del) som ledde hela vägen till Tre Kronor.
Man kan inte annat än imponeras.
Killen lirade i sex allsvenska klubbar under sina tio år i serien. De fyra sista säsongerna i HockeyAllsvenskan flackade han runt i fyra olika klubbar. Han var ifrågasatt av många.
Dåvarande Borås-tränaren Gunnar Persson sa så här om Fälth när han värvades dit: ”Vår största bolltalang. Har spelat i allsvenskan förut, men har kvaliteter för elitserien”. Snacka om att han fick rätt - även om det tog några år innan det blev sanning.
Elias Fälth får tacka Jonas Rönnqvist - under Almtuna-tiden kallad för "Demontränaren" - för framgången.
32-åringen har gått från -20 i Nybro 2007 till att spela VM 2013. Magiskt.
En klassisk "late bloomer".
"Lag för lag: Örebro"
Då är genomgången framme vid det 14:e och sista laget - nämligen Örebro.
BLOGGEN TIPPADE: 3
LAGET SLUTADE: 6
SÄSONGEN:
Att Örebro var en kandidat för att nå Elitserien den här säsongen var nog de flesta överens om trots ganska stora renoveringar i truppen. Men... att man skulle ta klivet upp redan i år var en överraskning och sättet man gjorde det på var en sensation.
Klubben gjorde ju ett ganska vågat drag i min bok när man valde att skicka keepern Nicklas Dahlberg som var så bra ifjol, men som något överraskande petades i Kvalserien eftersom man fick chansen att låna in Magnus Hellberg. Istället plockade man in Stefan Ridderwall - och han imponerade inte. Och när Ridderwall fick gå stod man med Tim Sandberg och Henrik Lundberg. Alla väntade på att en ny keeper skulle handlas in - men så blev det inte, Sandberg växte ut till en gigant och ledde laget hela vägen till Elitserien.
Offensivt gick Patrick Yetman sönder tidigt - vilket gjorde att man värvade hem Conny Strömberg (som Yetman ersatt) igen. Det lade grunden till avancemanget. Örebro hade en svängig säsong, men fick igång spelet i och med återföreningen av Strömberg, Henrik Löwdahl och Johan Wiklander. Jag har nämnt det innan, men just det faktum att Örebro svalde stoltheten och vågade plocka hem Strömberg var en avgörande nyckel till lagets elitserieavancemang.
Trots målvaktsrockad, trots en skadad Patrick Yetman, trots ytterligare en skada på poängkungen Jared Aulin, trots ett PlayOff-avgörande där man inte hade avancemanget i egna händer och trots ett mördande spelschema med både PlayOff och Kvalserie så lyckades Örebro nå Elitserien. Trots en krokig väg så är det bara att konstatera att inget kunde stoppa Örebro i år - marginaler, tur och skicklighet genererade i en elitserieplats.
ÖVERRASKNINGEN:
Henrik Lundberg - keepern som inledde året som trea men som tog över som etta när Stefan Ridderwall lämnade. Visserligen snodde Tim Sandberg förstaspaden under slutfasen av säsongen, men Lundbergs resa och spel är en stor överraskning.
BESVIKELSEN:
Simon Olsson fick det aldrig att lossna. Den lille och kreative forwarden hamnade först på bänken och fick sedermera lämna klubben.
FRAMTIDEN:
Örebro lirar i Elitserien nästa säsong. Vi stannar där och låter andra bedöma lagets chanser i en annan serie.
"Lag för lag: Västerås"
Genomgången tickar vidare och vi är framme vid näst sista laget - nämligen Västerås.
BLOGGEN TIPPADE: 6
LAGET SLUTADE: 3
SÄSONGEN:
Västerås kommer från en stark säsong. Laget tappade som bekant hela förstakedjan med Broc Little, William Karlsson och Peter Öberg inför den gångna säsongen, men lyckades ändå pussla ihop ett nytt vasst lag som till slut knep den tredje och sista kvalseriebiljetten.
Den största enskilda faktorn till framgången var försvarsspelet. Lasse Johansson var seriens bäste målvakt och den som höll ihop försvaret. På backsidan var det en hel del namn in och ut till följd av jobbiga skador (på Christoffer Björklund och Per Helmersson, bland annat) och NHL-lockouten, och med tanke på det är det imponerande att man höll ihop det så bra.
Västerås startade också Kvalserien bra, men föll sedan igenom. På det hela taget gjorde laget en riktigt bra säsong där försvaret precis som väntat blev lagets styrka.
ÖVERRASKNINGEN:
Någon junior brukar alltid slå igenom i Västerås. Nu ska inte Mikael Frycklund jämföras med William Karlsson, Mikael Backlund eller Patrik Berglund, men 19-åringen gjorde det riktigt bra, även om det inte syntes i poängprotokollet.
BESVIKELSEN:
Robert Kimby. Efter tre raka 30-poängssäsonger gjorde Kimby 21 poäng för Almtuna ifjol - men i år blev det bara åtta (!) poäng. Snacka om missräkning för VIK. Ett tag talades det om att 28-åringen har elitseriepotential - nu verkar karriären dala neråt. Lär vara revanschsugen till nästa säsong.
FRAMTIDEN:
Västerås tappar suveräne keepern Lasse Johansson och främsta utmaningen till kommande säsong blir givetvis att hitta en fullgod ersättare mellan stolparna. Det går inte att förneka att Lasse hade stor, stor del i den starka prestationen i vintras. Sportchefen Niklas Johansson har visat att han kan bygga bra lag i flera säsonger och det finns ingen anledning att tro att det blir annorlunda nu - och med tanke på utväxlingen av senaste importerna Broc Little och Matt Fornataro ska förväntningarna på nye transatlanten Jeremy Williams absolut vara höga. I övrigt har Västerås ett solitt lag med stark defensiv och ett gäng hårt arbetande forwards som gör att man är täta bakåt och otroligt jobbiga att möta.
"Lag för lag: Troja-Ljungby"
Genomgången av lag stannar kvar i Småland då vi kommit fram till Troja-Ljungby.
BLOGGEN TIPPADE: 8
LAGET SLUTADE: 10
SÄSONGEN:
Troja-Ljungby kändes som en intressant "dark horse" den här säsongen. Med en till stora delar intakt trupp kryddad med ytterligare spets kändes det som att smålänningarna skulle kunna utmana om en PlayOff-plats. Laget fick också en flygande start på säsongen, var ett tag med i toppen, men fick sedan en dipp och sjönk som en sten. Ganska tidigt var det klart med en plats i ingenmansland utan att vara hotade nerifrån eller ha förmågan att hota uppåt.
Med tanke på budget och förutsättningar så gjorde Troja-Ljungby absolut en okej säsong, men förväntningarna var ändå ganska högt ställda, så säsongen är inte mer än okej. Varken anfallet eller försvaret var mer än... okej. Statistiken visar att Troja var ett av lagen som släppte in absolut mest mål i serien, men det beror på några enskilda ras (inte minst 0-9 mot Karlskoga), så man ska inte såga försvarsspelet generellt (även om säsongens ras givetvis inte är smickrande).
Troja-Ljungby var helt enkelt ganska ljumma sett över hela säsongen. Det är svårt att peka ut både toppar och floppar. För att Troja på allvar skulle ha kunnat utmana om PlayOff så var det tvunget att några spelare skulle kliva fram på allvar och överträffa sina tidigare insatser, men det blev inte så.
Smålänningarna har en begränsad ekonomi och bygger efter resurserna. Och man gör rätt som satsar på kontinuitet och egna talanger. Det räckte till ett enkelt säkrat kontrakt den här säsongen - och den säsong som ett par spelare överlevererar så kommer Troja att hota på allvar. Dessvärre för föreningens del blev det inte så i år.
ÖVERRASKNINGEN:
Man visste inte riktigt vad man skulle förvänta sig av britten Rob Dowd - men han blev den offensiva injektion som man hoppades. Okej poängskörd och bra spel.
BESVIKELSEN:
Beprövade målskytten Henrik Eriksson mäktade bara med sex mål under debutsäsongen i Troja. Killen är god för 20 mål. Här finns mycket, mycket mer att hämta.
FRAMTIDEN:
Troja-Ljungby gör samma jobb varje säsong som går - satsar på kontinuitet, lyfter upp egna talanger och kryddar med några billiga importer som har ambitionen att visa upp sig för att sedan kunna ta sig vidare upp i seriehierarkin. Bygget och satsningen känns gediget inför nästa säsong. Att man får hem hemmasonen och kulturbäraren Johan "Bagarn" Andersson efter nio år i Elitserien kommer att innebära väldigt mycket - han blir ledaren och grundstenen som kan skapa en stabilitet som stundtals saknades i vintras. Stora delar av truppen är redan satt och Troja-Ljungby blir ett lag som slår ur underläge igen, men som med rätt utväxling på vissa spelare kan sno åt sig en sjundeplats.
"Lag för lag: Tingsryd"
I genomgången av lagen den gångna säsongen är vi framme vid Tingsryd.
BLOGGEN TIPPADE: 11
LAGET SLUTADE: 13
SÄSONGEN:
Det blev en tung säsong för Tingsryd, både sportsligt och ekonomiskt. Faktum är att laget hade ett nytt kontrakt i egna händer under i princip hela säsongen, men tappade i slutet och passerades av Almtuna som till slut klara sig kvar tack vare bättre målskillnad. Tingsryd tvingades till spel i Kvalserien där man "bara" blev trea, och därmed spelar i division ett nästa säsong.
Vad var det då som gick snett? Det största enskilda problemet var målskyttet där man bara mäktade med 108 mål på 52 matcher, bara jumbon Karlskrona var sämre med 107 mål. Bristen på målskytte gjorde att man inte kunde avgöra jämna matcher.
Dessutom slog många av nyförvärven inte ut som tänkt. Tommy Goebel gick skadad majoriteten av säsongen, Kevin DeVergilio valde att bryta kontraktet, Mike Schreiber hann knappt komma till Tingsryd innan han sparkades och Jordan Knackstedt bidrog med - ingenting. Lockoutspelaren Mike Santorelli var inte heller någon hit. Och nyutnämnde lagkaptenen Mark Santorelli levde inte upp till samma klass som säsongen innan, och bytte i förtid TAIF mot seriekonkurrenten Västerås.
Kort sagt: det var inte mycket som gick Tingsryds väg den gångna vintern. Kombinationen av floppande importer (Jordan Smotherman och Mike Card undantagna) och ett impotent målskytte blev lagets fall.
ÖVERRASKNINGEN:
Ingen som överraskade rejält, men en kille som Adam Åkesson visade att han håller för allsvenskt spel. 22-åringen är en egen produkt att satsa på.
BESVIKELSEN:
Ganska många, men framförallt Kevin DeVergilio som skulle bli en offensiv motor, men som inte alls kom till rätta och som - enligt uppgifter - självmant valde att lämna klubben.
FRAMTIDEN:
Tingsryd spelar i division ett kommande säsong. Vi stannar där och låter andra bedöma lagets chanser i en annan serie.
"Lag för lag: Södertälje"
Genomgången tickar på och vi är framme vid Södertälje som hade en minst sagt imponerande utvecklingskurva under säsongen.
BLOGGEN TIPPADE: 4
LAGET SLUTADE: 2
SÄSONGEN:
Hur sammanfattar man den här säsongen egentligen? Säsongen innan var laget nykomling i HockeyAllsvenskan efter att ha åkt ur Elitserien, man satsade ungt och missade PlayOff. Den gångna säsongen byggde man vidare på den stommen, plockade en spets på alla positioner och seglade upp som en het kandidat för Kvalserien.
Men säsongen startade minst sagt mardrömslikt. Laget vann bara en av de sju första matcherna och låg ett tag sist i sammandraget. Vändningen kom när NHL-spelarna Matt Read och Carl Hagelin anslöt - deras kompetens och energi skapade ny friska fläktar och helt plötsligt började SSK vinna igen. Duon drog med sig hela laget.
Många befarade att laget skulle börja falla ihop när NHL-killarna lämnade - men istället växte laget ytterligare och levde vidare på den energi som Read och Hagelin bidragit med. Spelare som Damien Fleury och Ziga Jeglic växte ytterligare och till slut kunde laget tack vare bra spel erövra en andraplats i tabellen. Nu orkade visserligen inte laget leverera i Kvalserien, men resan dit var imponerande med tanke på den jobbiga starten.
Södertälje är ute på en intressant resa. Man vågade bygga ungt förra säsongen istället för att stressa tillbaka till Elitserien. Den gångna säsongen tog man ett steg till. Dels så bidrog nyförvärven med ytterligare spets, dels så tog många spelare från året innan - som exempelvis Andreas Hjelm - stora kliv framåt. Starten var jobbig - men säsongen i stort var riktigt bra.
ÖVERRASKNINGEN:
Andreas Hjelm i all ära, men den största överraskningen är backkollegan Emil Djuse. Han kom från division ett, spelade till sig en JVM-plats och fick efter säsongen ett elitseriekontrakt. Snacka om kometkarriär.
BESVIKELSEN:
Emil Lundberg, den unge talangen som verkligen imponerade ifjol, men som kom snett in i säsongen i år, fick se istiden försvinna och sedan inte lyckades stånga sig in i laget igen. Genombrottet uteblev. Nästa år spelar 19-åringen i Asplöven.
FRAMTIDEN:
Som jag var inne på: Södertälje är ute på en intressant resa. Man har en bra stomme med spelare med SSK-hjärta, både unga och äldre spelare, vilket skapar ett stort hjärta i laget. Att verkligen känna för klubben är en egenskap som inte ska underskattas. Visserligen har laget tappat ett gäng spelare till Elitserien, främst på backsidan, men känslan är att Södertälje har skapat en bra plattform att stå på och kan säkerligen hitta fullgoda ersättare till de flyktande stjärnorna. Att man dessutom har en framgångsrik juniororganisation ger goda vibbar inför framtiden. Känslan, även om truppen är långt ifrån klar, är att SSK är ett topplag även nästa säsong.
"Lag för lag: Oskarshamn"
Vi tickar vidare med genomgången av lagen i HockeyAllsvenskan den gångna säsongen och har kommit fram till Oskarshamn.
BLOGGEN TIPPADE: 7
LAGET SLUTADE: 7
SÄSONGEN:
Oskarshamn fortsätter att imponera. Den nya lagledningen med sportchefen Roger Jönsson och tränaren Fredrik Söderström i spetsen håller på att bygga något riktigt intressant och man har visat härlig fingertoppskänsla de två senaste säsongerna, vilket också gjort att Oskarshamn spelat PlayOff-båda åren.
Känslan är att Oskarshamns framgångar i mångt och mycket kan härledas till fingertoppskänsla. Förra säsongen träffade man oerhört rätt i nyförvärven och det får man säga att man gjorde den här säsongen också, möjligen med något undantag (Kirill Starkov och i viss mån Giulio Scandella). Förmågan att bygga och skapa ett lag är en av Oskarshamns främsta tillgångar just nu.
En annan stark framgångsfaktor har givetvis varit Evan McGrath - den elegante playmakern som vuxit en klass till sedan tiden i Västerås, och som förmått axla en stor offensiv roll, precis som man hade hoppats. Han har dragit med sig stora delar av laget. En annan stor framgångsdel är givetvis skadeläget, där man haft det väl ställt under hela säsongen - inga långtidsskador alls.
Visserligen orkade Oskarshamn inte svara upp i PlayOff, men att ta sig dit är ett bra steg på vägen och något att bygga vidare på inför nästa säsong. Känslan - mycket tack vare fingertoppskänslan - är att Oskarshamn har en väl fungerande sportslig organisation som kan ta föreningen långt. Det är oerhört viktigt att kunna bygga ett lag eftersom man har en otacksam position i näringskedjan där man omöjligen kan behålla stjärnorna från ett år till ett annat.
ÖVERRASKNINGEN:
Mattias Granlund. Hade en ganska trög start på säsongen men kom mer och mer, och var mot slutet en av lagets främsta spelare. Riktigt energiknippe. Utväxlingen under säsongen bådar gott inför nästa säsong.
BESVIKELSEN:
Giulio Scandella blev inte den stjärna eller poängmakare som man väntade sig. Ingen stor flopp - men inte alls i paritet med förväntningarna.
FRAMTIDEN:
Oskarshamn tappar en del tongivande spelare till nästa säsong - inte minst toppcentrarna Evan McGrath och Stefan Öhman - men har lärt sig att hantera sin situation i näringskedjan där man varje år tappar de bästa till Elitserien eller toppklubbar i HockeyAllsvenskan. Roger Jönsson har en härlig förmåga att plocka in rätt pusselbitar, både spetsar och talanger, så vi kan räkna med att Oskarshamn ställer ett starkt lag med stor potential på skridskorna till hösten. Oskarshamn bygger sakta men säkert upp något intressant och kommer säkerligen att vara med i PlayOff-kampen även nästa säsong.
"Lag för lag: Mora"
Genomgången av lag tickar vidare och vi har nått till Dalarna och Mora.
BLOGGEN TIPPADE: 9
LAGET SLUTADE: 8
SÄSONGEN:
Det var mycket nytt i Mora den här säsongen. Patric Wener blev ny tränare och sportchef efter att ha kommit hem till Sverige igen - och man tvingades renovera en hel del i truppen där man inte minst tappade produktiva duon Jens Jakobs och Niklas Fogström till Elitserien.
Mora fick aldrig ihop alla delar. Det blev lite för hattigt med NHL-förstärkningarna (som förvisso kom in och gjorde ett kanonjobb) vilket gjorde att man aldrig kunde sätta en ordentlig rollfördelning i laget. När NHL-spelarna försvann swishade ett gäng spelare upp i hierarkin, men att man inte skulle orka bära de flyktande spelarnas mantlar var givet.
Sedan så floppade ju lagets importer: Tyler Gotto, Rob Ricci och Anthony Guttig lämnade alla skeppet långt innan säsongen var i hamn, och att ersätta dem blev ett omöjligt uppdrag där NHL-spelarna bara blev konstgjord andning under en begränsad period. Sedan ska man inte heller underskatta det faktum att energispelare som Henrik Olsén och Alexander Hilmerson gick skadade så gott som hela vintern.
Kort sagt: det blev en säsong utan struktur och kontinuitet för Mora.
Just nu dras klubben med ekonomiska problem som måste redas ut innan satsningen inför nästa säsong dras igång på allvar. Ett jobbigt avslut på en strulig säsong.
ÖVERRASKNINGEN:
Mikael Wikstrand. Vi visste att han skulle bli bra, men inte s-å bra. Imponerande genombrottssäsong som renderade i tonvis av elitserieintresse.
BESVIKELSEN:
Rob Ricci skulle bli den nye offensive härföraren och nyckelkomponenten i power play. Han fick nio matcher - sedan lämnade han klubben. Grov missräkning.
FRAMTIDEN:
Det faktum att Mikael Wikstrand valde att sätta en kråka på ett nytt kontrakt stakar på något sätt ut vägen för Mora. Backen genererade massor av elitserieintresse efter sin säsong och sitt JVM, men valde att vara Mora trogen, och att en sådan stjärna vill stanna sänder signaler till resten av hockey-Sverige om att Mora är en bra klubb att lira i. En radda spelare till har fått nya kontrakt och kritat på vilket visar att Mora satsar på kontinuitet till nästa säsong - och det är helt rätt väg att gå efter en säsong där det var mycket spelare in och ut i truppen.