"Lag för lag: Karlskoga"

Foto: City-Press

Säsongen är sedan en tid tillbaka slut - så nu sammanfattar vi läget. Jag går igenom lag för lag med lite spontana tankar. Bokstavsordning gäller, näst på tur är Karlskoga.

BLOGGEN TIPPADE: 6

LAGET SLUTADE: 4

SÄSONGEN: 
Efter några succésäsonger så kändes det som att Karlskoga byggt något som var ett färdigt lag för topp-7 till den gångna säsongen, snarare än att man plockat in ett gäng utvecklingsbara spelare som man sedan förädlat till något riktigt bra som varit fallet de tidigare åren. Nu hade man redan en bra stomme, förlängde tidigt med en radda nyckelspelare och gick in i säsongen med förväntningar på sig - och man lyckades också motsvara dessa. 

Visst, Karlskoga var länge med i den absoluta toppen, men att sluta fyra är ändå mer än godkänt även om man tappade på slutet. Det finns många framgångsfaktorer att plocka fram - som Justin Pogges fina spel i kassen, tvillingarna Westerholms riktiga allsvenska genombrott, ständigt unge Kristofer Näslund - men grunden handlar om att man fortsätter anamma den klassiska "Bofors-andan". Karlskoga agera sannerligen som ett lag, jobbar stenhårt och tummar inte på aggressiviteten. Det är grunden i hela framgången. 

Det hela härrörs också till veteranerna man har i truppen med Näslund, Martin Thelander, Christian Carlsson, Daniel Wessner och arvtagaren Björn Kindahl i spetsen. Den stommen, det kittet, känns som fundamentet som hela laget vilar på. 

Med tanke på resurserna så kanske Karlskoga är nöjda med att vara ett topplag i HockeyAllsvenskan, men som alla klubbar så måste man givetvis sukta mot SHL. Och det finns en faktor som man måste börja grubbla kring - och det är avslutningen på säsongerna. Vi har sett det ett par säsonger i rad nu, där Karlskoga varit topp-3, men sedan tappat rejält under de sista månaderna. Handlar det om träningen? Planeringen? Mättnad? Oavsett vilket så är det där man måste hitta på något annat om man ska gå hela vägen. Lag som Rögle och Djurgården gjorde precis tvärtom: knackigt på hösten, bäst när det gällde som mest. Just det behöver BIK också hitta för att ta nästa steg. 

PlayOff-serien blev ett levande bevis för svårigheterna att leverera när det behövdes som mest. Karlskoga gick in som topp-seedat lag med poängfördel, men hade inte förmågan att förvalta det utgångsläget. 

ÖVERRASKNINGEN:
Att tvillingarna Westerholm skulle kliva fram var väntat, så den största överraskningen känns som unge centern David Rundqvist. 21-åringen sköt 14 mål och noterade 27 poäng under sin allsvenska debutsäsong, vilket är mer än godkänt. Känslan är också att det bara skrapats på potentialen.

BESVIKELSEN:
Henrik Björklund fullkomligt exploderade ifjol och vräkte in poäng innan ryggen hindrade vidare spel. Förväntningarna i år var höga - men nya skador och ojämnt spel gjorde att det blev ett steg tillbaka. 

FRAMTIDEN:
Precis som brukligt så lär Karlskoga tappa ett knippe spelare uppåt i seriesystemet - Pathrik Westerholm och Ponthus Westerholm är redan klara för SHL-spel i Brynäs - men det är en verklighet som man är medvetna om. En av klubbens styrkor är just att acceptera sin plats i näringskedjan. Grunden till nästa säsong är redan satt då lirare som Thelander, Wessner och Näslund är under avtal, och därmed har man också säkrat sina traditioner och grundfundament. Det talar för att Karlskoga har potential att bygga ett minst lika slagkraftigt lag som den gångna säsongen - och att man har kvar "Bofors-andan" i väggarna. Räkna med att BIK är ett lag för den övre halvan även kommande vinter. 

Jonas Gustavsson
2014-04-16 09:10

"Lag för lag: Djurgården"

Foto: Johan Andersson, Pic-Agency

Säsongen är sedan några dagar över - så nu sammanfattar vi läget. Jag går igenom lag för lag med lite spontana tankar. Bokstavsordning gäller, näst på tur är Djurgården.

BLOGGEN TIPPADE: 2

LAGET SLUTADE: 3

SÄSONGEN: 
Det blev ingen spikrak säsong för Djurgården, men med tanke på SHL-avancemanget så är det mesta av resan glömd - det var bara en sak som gällde, och det var att gå upp igen. Och med tanke på att man lyckades med det så är det bara att stämpla säsongen som en enorm framgång, givetvis. 

Men om vi ändå ska blicka tillbaka lite på vintern. Det hopades ganska mycket tvivel när laget tappade några till synes givna segrar i slutminuterna, förmågan att avgöra matcher såg ut att saknas och man hade förtvivlat svårt att kassera in trepoängare. Men från dess att Hans Särkijärvi tog över som huvudtränare i slutet av januari så började segertåget rulla på allvar, laget vann tio av de elva matcherna sedan "Säckens" ankomst och avslutade med nio raka trepoängare. Kvalserien blev som väntat en rysare men trots några nederlag i början så reste sig Djurgården och fixade avancemanget i den sista omgången.

Inför säsongen höjdes frågetecken för målvaktssidan. Efter att ha alternerat i början så konkurrerade Adam Reideborn ut Johan Mattsson i slutet av november och ägde förstaspaden resten av säsongen, och hans fina spel var en stor anledning till SHL-avancemanget. I övrigt sticker lagmaskinen Djurgården ut - ett välbalanserat gäng såväl kunskaps- som åldersmässigt. Djurgården hade alla verktyg för att lyckas men hade problem med att foga samman alla bitar till en början - men när man väl fick ihop det så blev det väldigt bra. Kryddningen av de sena förstärkningarna i slutet av februari - Marcus Högström och Emil Lundberg - blev pricken över i. 

Om man ändå, förutom Reideborn, ska ta ut några nycklar i DIF-lägret så är det veteranerna Joakim Eriksson och Michael Holmqvist - två stöttepelare som verkligen gått i bräschen för laget. 

Men det viktigaste: Djurgården hade en knackig resa i vinter men var bäst när det gällde som mest. Det är egentligen det enda som betyder något.

ÖVERRASKNINGEN:
Adam Reideborn i all ära, hans potential visste vi om, men backen Robin Norell är den största överraskningen för mig. 19-åringen hann knappt debutera innan han fick vila ett par månader på grund av en käkskada, men väl tillbaka imponerade talangen, spelade till sig en JVM-biljett och utvecklades - sin ålder till trots - till en kugge i laget. Imponerande, minst sagt. 

BESVIKELSEN:
Hårdskjutande backen Sam Lofquist, som värvades från Oskarshamn, blev inte alls den förstärkning som man hoppades på. Amerikanen var stundtals bänkad, stundtals på läktaren. 

FRAMTIDEN:
Djurgården spelar säsongen 2014/15 i SHL. 

Jonas Gustavsson
2014-04-15 10:41

"Lag för lag: Björklöven"

Foto: City-Press

Säsongen är sedan några dagar över - så nu sammanfattar vi läget. Jag går igenom lag för lag med lite spontana tankar. Bokstavsordning gäller, näst på tur är Björklöven.

BLOGGEN TIPPADE: 10

LAGET SLUTADE: 14

SÄSONGEN: 
Snacka om underlig comebacksäsong för Björklöven: man inledde svagt men vann sedan en räcka matcher för att sedan rasa ihop totalt under våren. Trots det så lyckades man efter många om och men till slut att förnya kontraktet via kvalspel, men det satt minst sagt långt inne. 

Känslan var att Umeå-laget gjorde en sund satsning som nykomling: man behöll stora delar av stommen, plockade in en på pappret riktigt vass keeper i Andrew Raycroft och kryddade det hela med några väletablerade veteraner som inte passerat bäst-före-datum i form av Stefan Öhman, Mats Lavander och Per Hållberg. Ingen köphets, ingen massiv utrensning - bara en uppgradering av division ett-truppen som är nödvändig om man ska ta steget upp. 

Vad gick då fel för laget som till slut parkerade sist i tabellen? Den enkla - och till stora delar sanna - orsaken stavas skador. Löven hade ett osannolikt skademörker under säsongen, tvingades arbeta med många korttidslösningar för att skrapa ihop ett lag och fick aldrig någon kontinuitet. Framförallt så säckade man ihop rejält i försvarsspelet, dels på grund av skadefrånvaro, dels på grund av ojämna prestationer i målvaktsspelet. 

Innan transferfönstret stängde lastades några nya spelare in - men Kvalserien blev en tämligen svajig historia där kontraktet kunde säkras först i den sista matchen, via en 3-0-viktoria mot Troja. Små marginaler alltså, men med tanke på truppen man satt på så var det väntat att man skulle överleva. Tacka spetsen Öhman, Jon Palmebjörk och Stefan Andersson för att detta gick vägen. 

Föreningen har fått ett uppvaknande - nu får man dra lärdom av en tung säsong och bygga vidare på det som man påbörjat. Grunden känns ändå intressant. 

ÖVERRASKNINGEN:
Får ändå bli Jon Palmebjörk. Forwarden har ju levererat på allsvensk nivå tidigare - men inte alls i närheten av den nivå som han hållit i år. 27-åringen visade omgående fin kemi med veterancentern Stefan Öhman, lastade in hela 24 kassar framåt och visade att han är en toppspelare på allsvensk nivå. 

BESVIKELSEN:
Det vimlar av spelare som man förväntade sig mer av - inte minst Alexander Hellström, Kim Karlsson och Mats Lavander. Men den största besvikelsen för mig är nog ändå Lucas Sandström. Trots att energiforwarden, som fick sitt genombrott i Asplöven ifjol, bara hann spela 18 matcher på grund av skador och avstängningar, så är en enda assist ett skralt facit för 24-åringen som lastade in hela 16 kassar ifjol. 

FRAMTIDEN:
Det är inget snack om att det finns potential och jävlar anamma i Björklöven. Traditionerna sitter djupt i väggarna. Den gångna säsongen var en stor missräkning men med facit i hand så lyckades man med det primära målet - att hålla sig kvar - även om resan dit var ett nervdaller. Karlskrona visade i år att man kan resa sig med ett års erfarenhet i ryggsäcken, och Löven siktar på en liknande resa. Kunnandet och viljan finns där. Det är bara att glömma skitsäsongen - många i Umeå betecknar den nog så - och ta nya tag. Känslan är att Löven kommer komma betydligt mer förberedda till kommande säsong och att man kommer vara minst ett mittenlag i serien. 

Jonas Gustavsson
2014-04-14 11:10

"Lag för lag: Asplöven"

Foto: City-Press

Säsongen är sedan några dagar över - så nu sammanfattar vi läget. Jag går igenom lag för lag med lite spontana tankar. Bokstavsordning gäller, näst på tur är Asplöven.

BLOGGEN TIPPADE: 14

LAGET SLUTADE: 11

SÄSONGEN: 
Det sägs att andraåret brukar vara svårast - men så var det inte för Asplöven som under andraåret återigen fixade nytt kontrakt utan att riktigt vara hotade av något negativt kvalspel. Man var grovt nederlagstippade inför säsongen - något som laget vänt till något positivt. Eller som tränaren och sportchefen Per Kenttä sa på upptaktsträffen efter att Svenska Spel tippat laget sist: "Svenska Spel har gett oss en 20-litersdunk att ta med oss och elda upp någonting".

Asplöven imponerade stort under debutsäsongen i HockeyAllsvenskan där man med en sent ihopkrafsad trupp tämligen komfortabelt fixade nytt kontrakt. Till den gångna säsongen hade man mer tid på sig att bygga något spännande - men ärligt talat såg det ganska uddlöst ut på pappret. Men skenet bedrog. 

Ikonen Per Kenttä - som gör allt och lite till i Haparanda-klubben - lyckades, precis som Almtuna, att skapa ett lag av ett gäng hockeyarbetare, och fick också fin utveckling på några unga spelare, främst personifierade av Joel Lassinantti, Marcus Fagerudd och Emil Lundberg, vilket gav den spets som man behövde för att vinna de täta matcherna. Då gjorde det inget att den importerade spetsen i form av Jussi Tapio och Roland Kaspitz floppade. 

Något som verkligen imponerade i Asplöven under säsongen var den offensiva produktionen från backplats. Det känns ovanligt att ett lag har en sådan arsenal av producerade försvarare - något som inte bara genererade en hel del mål från backplats utan också gav det understöd som centrar och forwards behövde för att skapa spelvändningar och bra anfall. 

Kort sagt: Asplöven gjorde en ny succésäsong. Receptet med att plocka in unga, svenska spelare som fastnat i andra klubbar och ge dem mer förtroende har varit framgångsrikt hittills, och något som man kan bygga vidare på. 

ÖVERRASKNINGEN:
Det finns flera spelare som tagit stora kliv framåt men den största överraskningen får ändå bli Marcus Fagerudd. Backen smällde in 16 kassar - mest i serien - och var ett effektivt power play-vapen. Framgången gjorde att han testades i Luleå under vintern och sedermera också fick ett SHL-kontrakt. 

BESVIKELSEN:
Jussi Tapio, givetvis. Den finske skarpskytten var näst bäste målskytt i danska ligan ifjol innan han kom till Asplöven - men i Haparanda blev det bara åtta matcher, en plats på läktaren och sedermera foten. 28-åringen var en av HockeyAllsvenskans största floppar den gångna vintern. 

FRAMTIDEN:
Det sprakar inte om Asplöven, men man har lyckats hitta en bra identitet med norrländska spelare som bildar kärnan i lagbygget och som ger allt för att regionen ska fortsätta ha ett allsvenskt lag. Det kryddat med unga svenska lirare med en hunger att komma vidare i karriären har skapat ett hårt arbetande gäng som knyter näven i fickan och skiter i vad alla runtomkring säger. Per Kenttä har bevisat att han kan bygga framgångsrika allsvenska lag med knappa resurser - och vi kommer se ett liknande lagbygge nästa år. Man kommer återigen att vara underdogs, men det har inte bekymrat tidigare och kommer säkerligen inte att göra det nästa säsong heller. 

Jonas Gustavsson
2014-04-12 10:45

"Lag för lag: Almtuna"

Foto: City-Press

Säsongen är sedan några dagar över - så nu sammanfattar vi läget. Jag går igenom lag för lag med lite spontana tankar. Bokstavsordning gäller, så först ut är Almtuna.

BLOGGEN TIPPADE: 13

LAGET SLUTADE: 10

SÄSONGEN: 
Det är bara att konstatera att Almtunas säsong blev överraskande bra. Med tanke på det på pappret tunna spelarmaterialet - där avsaknaden av offensiv spets var påtaglig - så är det bara att buga och bocka för tränaren Niklas Eriksson och hans manskap som tämligen komfortabelt fixade nytt kontrakt. 

Än mer imponerande blev det med tanke på den risiga starten med fyra raka förluster och det dröjde ända till den 13:e omgången innan man bärgade första trepoängaren. Men trots den starten, och alla experters "vad var det vi sa", så reste sig Uppsala-gänget. 

Precis som förutspått inför säsongen så saknades den offensiva spetsen - bara kvallagen Troja och Björklöven gjorde färre mål - men det visste man på förhand och lyckades maximera resurserna man hade, slöt samman som kollektiv, spelade tätt och lyckades gneta till sig en hel del poäng. Man lirade hela 18 kryssmatcher, vilket är ett bevis på hur man lyckades ta poäng lite här och där, medan trepoängarna kanske inte var så många. Men så länge man tar poäng så är man med. 

Som sagt: Almtunas säsong var riktigt bra sett till förutsättningarna och förhandstipsen - och det kan man i mångt och mycket härleda till två saker: starkt målvaktsspel, främst av Erik Hanses, och tränaren Niklas Eriksson som lyckades skapa en riktigt bra gruppkänsla vilket ebbade ut ett svårspelat och svårbesegrat lag. 

Det var inte vackert eller stjärnsprakande alla gånger - men uppoffringen och arbetsmoralen var imponerande. 

ÖVERRASKNINGEN:
Tobias Hage tog klivet från nyttig lagspelare till offensiv poängproducent under säsongen och visade inte minst fina kvaliteter i flertalet straffläggningar. I ett lag som saknade offensiv spets blev 22-åringens genombrott och 14 mål (bäst i laget) precis den injektion som gruppen behövde. 

BESVIKELSEN:
Piteå-förvärvet Joakim Högberg hade tre raka 20-målssäsonger i division ett i ryggen när han kom till Almtuna - men platsade inte, spelade åtta mållösa matcher och skeppades sedan tillbaka till Piteå. 

FRAMTIDEN:
Som brukligt så är det knappa ekonomiska resurser som är verkligheten i Almtuna och laget kommer knappast vara favorittippat inför nästa säsong. Dock: man kommer precis som i år att lansera ett hårt arbetande gäng och får man ihop det lika bra som den gångna säsongen så kan man absolut gneta sig kvar igen. Man har dessutom redan säkrat upp 18 spelare inför nästa säsong och har därmed kommit längst av alla klubbar i sitt lagbygge. Att man lyckats behålla så mycket av stommen - inklusive härförarna Fredrik Vestberg och Daniel Hermansson - ger en bra grund att stå på inför nästa säsong och gör att tränaren Niklas Eriksson har något att bygga vidare på istället för att tvingas starta om. 

Jonas Gustavsson
2014-04-10 15:22

"Grattis gånger fyra"

Foto: Pic-Agency (montage)

Kvalserierna är avgjorda, serieplatserna är fördelade - och det är bara att dela ut fyra stycken grattis.

Redan innan helgen så var det klart att Örebro och Vita Hästen hade säkrat plats i SHL respektive HockeyAllsvenskan - och sedan har vi också fått se Björklöven och Djurgården också säkra platser i högre serier. 

Först och främst: ett stort grattis till alla fyra klubbarna. 

***

Vi börjar i Kvalserien till SHL. 

Som sagt innan: Örebro hade det klart bästa laget och man har också levt upp till förväntningarna. Inte minst de sena förstärkningarna har gjort det jäkligt bra och bidragit inte bara i poängprotokollet, utan även i spelet. Att plocka in sena förstärkningar kan vara ett riskmoment, men för Örebro så blev det verkligen jackpot. Laget var egentligen aldrig riktigt hotat i kvalet. 

Min profetia skvallrade om att Malmö skulle vara främsta aspirant till den andra SHL-platsen, med Djurgården som främsta utmanare. Malmö klarade det inte, trots bra lag och många bra insatser, men ska man härleda till något enkelt som gör att man inte når en SHL-plats så är det derbyna - man förlorar båda matcherna mot Rögle och det hade man helt enkelt inte råd med. 

Djurgården dunkade in några sena förstärkningar i slutet av serien - tack vare att vissa klubbar reade ut sina spelare till följd av det förskjutna transferfönstret. Det har varit en nyckel för laget som fick in bra bredd (och spets) vilket hjälpte laget rejält i Kvalserien. Det som sticker ut med Djurgården för mig är att det kanske inte funnits någon superstjärna som klivit fram - utan att det verkligen är kollektivet som har gjort det här. Man har haft ett homogent lag med grundbultar i veteranerna Joakim Eriksson och Michael Holmqvist

I övrigt: Rögle rörde om rejält i grytan, AIK orkade inte hela vägen och Västerås var helt enkelt ett nummer för litet. 

***

Kvalserien till HockeyAllsvenskan blev ju välregisserad. Björklöven och Troja-Ljungby - som slogs om en plats - möttes i sista omgången.

Björklöven, som på pappret hade kvalets bästa lag, drog längsta strået, och håller sig därmed kvar i serien medan Troja åker ur. Löven har sannerligen haft en speciell säsong - man förlorade allt i början, vann sedan tio av elva matcher, för att sedan förlora allt igen. Sedan klarade man kvalet med en hårsmån. Truppen i sig var egentligen för bra för att behöva kvala, men ett stort skademörker under säsongen blev sannerligen hämmande, men till slut redde man alltså ut det hela, fixade nytt kontrakt och kan bygga vidare nästa säsong. 

Troja svajade i hela Kvalserien, hade svårt att föra matcherna och det blev många svängiga matcher. Smålänningarna var uträknade både en, två och tre gånger under resans gång, men lyckades hela tiden resa sig och hade alltså chansen att förnya den allsvenska statusen i den sista matchen. Några saker som blev lagets fall är skadan på lagkaptenen Johan "Bagarn" Andersson, bristen på riktig spets och oförmågan att hålla en jämn nivå över 60 minuter. 

Vita Hästen var en slåttermaskin i kvalet. Man fick en perfekt start, kunde bygga självförtroende och red vidare på den vågen i hela kvalet. Dessutom, förutom bra spel, så hade laget de berömda marginalerna på sin sida - bland annat genom några mål i slutminuterna i ett par matcher. Vita Hästen är sannerligen välförtjänta av den allsvenska platsen: laget levererade bäst spel i kvalet, hade den hetaste spelaren i Marcus Eriksson och hittade vägar att vinna de täta matcherna. 

Kallinge-Ronneby, Tingsryd och Piteå rörde om lite, men inget av lagen var egentligen nära HockeyAllsvenskan. 

***

Två nya lag i serien nästa säsong alltså: AIK och Vita Hästen. 

***

Inom kort drar bloggen igenom lag för lag, bedömer säsongen och kollar in lite enskilda spelare, precis som ifjol. 

I väntan på det: grattis Örebro, Djurgården, Vita Hästen och Björklöven!

Jonas Gustavsson
2014-04-08 13:30

"Tipset står fast"

Foto: Tobias Eriksson, Pic-Agency

Kvalserien till SHL är som vanligt en rysare - men efter sju omgångar är känslan att det bara är tre lag som slåss om två SHL-platser.

När jag drog tipset inför Kvalserien till SHL så blev det efter ett klassiskt recept: ett lag håller sig kvar, ett nytt lag går upp. 

Mitt tips: 

1. Örebro
2. Malmö
3. Djurgården
4. Västerås
5. AIK
6. Rögle

Tabellen efter 7 omgångar:

1. Örebro
2. Djurgården
3. Malmö
4. Rögle
5. AIK
6. Västerås

Inget är avgjort ännu. 

Men - Örebro har imponerat. Det är bara att buga och bocka inför de finska förstärkningar som man plockade in i truppen. De har sannerligen kryddat laget och varit tongivande under Kvalserien, precis som man hoppades när de plockades in. Att stoppa in nya spelare i ett lag i ett avgörande läge kan vara vanskligt, men Örebro har träffat rätt. Att Örebro på pappret har kvalets starkaste lag har det ju inte varit så mycket tvekan kring, men det gäller ju att leverera på isen också. Vilket man gjort. Jag tror det ska mycket till för att Örebro ska släppa det här. 

Mina främsta utmanare bakom Örebro var Malmö och Djurgården - två lag som sannerligen blandat och gett i Kvalserien, men som varvat upp nu på slutet och har slagläge på andraplatsen. Jag tippade ju Malmö från början och får stå fast vid den tippningen, även om jag tycker att Djurgården imponerat mer i kvalet hittills. Nu återstår det att se vad som händer i den åttonde omgången - men det kan ju mycket väl bli så att allt avgörs när Malmö och Djurgården drabbar samman i den nionde omgången. 

Hur som helst: det blir antingen Djurgården eller Malmö som går upp. 

Jag tror inte de andra lagen orkar: 

* Rögle har, precis som väntat, satt rejäl färg på det här kvalet, men man orkar inte hela vägen fram. I kvalserien för ett par år sedan, när man rusade upp, hade man en något högre energinivå och en bättre keeper än man har nu. Så det kommer inte att räcka - även om laget helt klart kommer fortsätta röra runt i serien även i kommande omgångar. 

* AIK har haft sina chanser - men bränt dem. Förlusten mot Malmö senast var ytterst kostsam, hade man vunnit där hade man i allra högsta grad varit med i kampen om topplatserna, men att man ska kravla sig förbi både Malmö och Djurgården nu känns som en utopi - speciellt eftersom man inte ska möta de lagen något mer. 

* Västerås har inte fått igång sitt spel fullt ut i kvalet - eller för att göra det enkelt: man har inte räckt till. Nu har laget tre raka nederlag i bagaget och det annars så stabila försvarsspelet har sviktat då man släppt in tio mål på de två senaste matcherna. Västmanlänningarna förstärkte rejält inför kvalet och med facit i hand kanske man inte skulle rört om så mycket i laguppställningen…

Nej, det här är ett race mellan tre lag: Örebro, Djurgården och Malmö. 

Precis som väntat alltså. 

Jonas Gustavsson
2014-03-31 15:14

"Vita Hästen rusar…"

Foto: Pic-Agency (montage)

Kvalserien till HockeyAllsvenskan är halvvägs… och Vita Hästen har skapat sig ett fantastiskt utgångsläge.

Kvalserien till HockeyAllsvenskan vänder idag. 

Snacka om att Vita Hästen skapat sig ett gyllene läge att spela allsvensk hockey nästa säsong. Efter en riktigt vass start där det inte var något snack om att man var ett grymt lag, så har man nu radat upp ett par segrar där man sannerligen har haft marginaler och studsar med sig. Samtidigt, det handlar inte om tillfälligheter utan det är marginaler som man arbetat till sig. 

När man vinner ett par matcher i början så pumpas man full med självförtroende. Man tror verkligen på det man håller på med. Då är det ingen tillfällighet att man får med sig det där sena avgörande målet mot Björklöven, eller står för den där sanslösa upphämtningen mot Tingsryd. Man vet att det går och att allt är möjligt - och det är själva förutsättningen för att lyckas. 

Sedan har man några spelare som verkligen spetsat sig nu när det ska avgöras - med stekhete Marcus Eriksson i främsta ledet. 

Inget är klart, men det vore sensationellt om Vita Hästen tappade försprånget man skaffat sig.

Överraskad? Absolut. Visst, man har bra spelare på pappret och kändes väl som den främsta utmanaren, men att man skulle rusa på så här trodde jag verkligen inte. 

***

Björklöven och Troja verkar få slåss om den andra och sista platsen. 

Björklöven lyckades med nöd och näppe slå Piteå senast, och hade innan dess ett par tunga matcher där man tappade in ett mål mot slutet mot Vita Hästen och där man tappade en ledning mot Tingsryd. Det svajar lite - troligen på grund av en hel del nerver - och det gäller att samla ihop sig nu. Men som nämnts innan: man har det bästa laget på pappret, sådant brukar ge utslag i det långa loppet. 

Det kändes verkligen som att Troja levde på lånad tid ett tag. Men efter mirakulösa vändningar mot Tingsryd och Kallinge-Ronneby så är man ändå med. Men: man har verkligen inte imponerat i det här kvalet utan darrat betänkligt. Känslan var ju att vändningen mot TAIF skulle bli ett uppvaknande, men man hamnade i underläge mot KRIF också (även om man nu redde upp det). Troja känns inte stabila alls - och man har inte råd att ge fler handikapp i matcherna. 

Känslan?

Just nu säger den fördel Björklöven. 

***

Tingsryd? Nej, jag tror inte man orkar. Man har sprattlat till, men nej. 

Piteå? Fick luft under vingarna efter de två segrarna nere i Småland, men nej, det kommer inte gå.

Kallinge-Ronneby? Så gott som borta redan.

Jonas Gustavsson
2014-03-26 15:18

"Glödhet Kvalserie…"

Foto: Kent Olsson, Pic-Agency

Det är kvalserietider och det är lätt att slänga sig med klyschor om "den hetaste Kvalserien någonsin" - men det är svårt att undvika det.

Det är samma sak varje gång den här tiden på året: kvalseriehetsen är alltid där.

Man mumlar alltid om den hetaste Kvalserien någonsin - men det är liksom svårt att undvika och nu känns det verkligen som att det är stekhett - inte minst eftersom vi har två av Sveriges hetaste derbyn att vänta i dubbla uppsättningar: AIK mot Djurgården och Rögle mot Malmö. Plus klassiska Västerås och uppstickaren Örebro. 

Att tippa det här getingboet är givetvis inte enkelt men jag går på ett klassiskt recept: ett lag stannar kvar i SHL, ett nytt lag går upp. 

Laget som stannar kvar blir Örebro. 

Laget som går upp blir Malmö. 

Bygger det på lite olika känslor, men Örebro har ett riktigt bra lag på pappret, har förstärkt starkt och känns som en liten, liten favorit i kvalet. Malmö å andra sidan har ett riktigt gediget lag men många slitstarka spelare, långt ifrån de i vissa lägen glamourgäng som man försökt spela sig upp med innan. Men Djurgården - som verkligen fått upp ångan på slutet - blir en riktigt vass utmanare, inget snack om saken. Ett kontringsstarkt AIK, ett defensivt solitt Västerås och ett energifyllt Rögle kommer också att plocka en hel del poäng. 

Det blir tätt. 

Mitt tips blir: 

1. Örebro
2. Malmö
3. Djurgården
4. Västerås
5. AIK
6. Rögle

Men: detta kan fasen går hur som helst. 

***

Vi kör en liten genomgång av lagen: 

ÖREBRO

Talar för: 

* Spelarmaterialet. Har det vassaste laget på pappret och lastade in några nya finnar innan transferfönstret stängde vilket spetsade ytterligare. Sett till spelare för spelare på pappret så ska Örebro klara det här. 

* Formen. Vann tre av sex matcher efter OS-uppehållet. Hade dessutom en uddamålsförlust och en sudden-förlust. Så formen finns där, nu gäller det bara att konservera ner den till Kvalserien också. 

Talar emot:

* Målvaktsspelet. Varken Tim Sandberg eller Henrik Lundberg har stått på huvudet i SHL i år. Å andra sidan var Sandberg magiskt bra i Kvalserien ifjol - men det är skillnad att komma nerifrån jämfört med uppifrån. 

* Box play-spelet. Hade sämst box play-statistik i hela SHL i år. Där måste man snäppa upp för det kommer bli en viktig spelform i Kvalserien. 

***

MALMÖ

Talar för: 

* Nybygget och mentaliteten. Malmö har ändrat riktning på skutan sedan Patrik Sylvegård tog över som VD och sportchef. Borta är överbetalda veteraner - inne är unga, hungriga och utvecklingsbara svenskar (bland dem ett hel gäng skåningar). 

* Special teams. Malmö har levererat i både box play och power play den här säsongen. Två aspekter av spelet som kommer bli oerhört viktiga i Kvalserien. 

Talar emot:

* Disciplinen. Malmö drog på sig mest tvåminutersutvisningar av alla i HockeyAllsvenskan den här säsongen. Även om man har ett starkt box play så har man inte råd att sitta i utvisningsbåset speciellt mycket, så där måste man skärpa sig. 

* Målvaktsvalet. Pontus Sjögren och Robin Rahm alternerade i slutet av HockeyAllsvenskan. Vem av dem tar eller får förstaspaden? Det kan vara en nackdel att inte ha en uttalad etta. 

***

DJURGÅRDEN

Talar för: 

* Formen. Djurgården avslutade HockeyAllsvenskan med nio raka trepoängare vilket givetvis är alldeles strålande. 

* Power play-spelet som varit grymt bra (bäst i HockeyAllsvenskan). Djurgården har en bred arsenal med offensiva spelare att välja mellan - men också ett gäng slitstarka slitvargar som gärna gör skitjobbet. Den kombinationen är lagets power play-styrka. Mixen i laget är intressant. 

Talar emot:

* Pressen. Ifjol var hajpen kring Djurgården enorm. Laget bara s-k-u-l-l-e tillbaka till SHL, och man skulle det direkt. I år har man haft det lugnare, har kunnat flyga lite mer under radarn och går in i Kvalserien med mer att vinna än att förlora. Men - pressen på att man ska upp är fortsatt stor, inte minst från fansen. 

* Unga målvakter. Adam Reideborn har varit riktigt bra i år - men är bara 22 år. Pallar han pressen i kvalet? Bakom honom finns Johan Mattsson, 21 år. Keeprarna måste få en bra start så de kan bygga självförtroende - annars kan det blir jobbigt. 

***

VÄSTERÅS

Talar för: 

* Defensiven. Västerås bygger spelet kring en stabil målvakt i Jonas Fransson och ett ramstarkt defensivt kollektiv som jobbar stenhårt, från förste defensive back till sista offensive forward. Det kollektivet är en enorm styrka och kommer man in i "zonen" så blir man en riktigt jobbig maskin att möta. 

* Bredden. Västerås har massor av spelare att välja mellan på alla positioner och kommer inte stå och falla om man får ett par skador. 

Talar emot:

* Balansen i laget. Västerås lastade in ett gäng nya spelare i januari och februari och frågan är hur mycket det stör hierarkin i lagbygget. Av tradition brukar det vara svårt att lasta in två, tre nya spetsspelare och sedan få det att fungera. Nyckeln är att spelarna som får mindre roller nu accepterar dem till fullo. 

* Oklarheterna kring Jeremy Williams och hans skadeproblem. HockeyAllsvenskans målkung missade slutet av serien men har börjat åka skridskor - men något besked om han är spelklar finns inte ännu. 

***

AIK

Talar för: 

* Mattias Janmark. Ja, han är en av kvalets absolut bästa spelare och kommer också trivas här där han kan ligga lite på rulle och hugga på de offensiva spelvändningarna som AIK kommer att få. En spetsspelare av landslagsklass som blir oerhört viktigt för laget. 

* Kan slå ur underläge. Det är inte så många som snackar om AIK inför Kvalserien, så man kan segla lite under radarn. Och det mår man nog bra av och kan dra fördel av. 

Talar emot:

* Självförtroendet. Bara vunnit tolv trepoängare den här säsongen. Det sätter spår. 

* Power play-spelet. Har inte fungerat i år, bland annat beroende på avsaknad av spets offensivt, där man har för få spelare man förlitar sig på. Måste börja få snurr på PP-spelet - och har lite nya jokrar i form av veteranen Michael Nylander och några transatlanter som kan få fart på det när de blir varma i kläderna. 

***

RÖGLE

Talar för: 

* Mentaliteten. Rögle gör nionde raka Kvalserien - bara det ett osannolikt facit - och vet precis vad som väntar, även om många spelare bytts ut genom åren. Kvalserie-känslan sitter i väggarna i Lindab Arena. Rögle brukar alltid vara som bäst när det gäller, precis som de varit i PlayOff i år, och kommer röra runt en hel del i den här Kvalserien. 

* Toppkedjan. Dennis Everberg, Jakob Johansson och Daniel Zaar har vuxit ut till en riktig leading line och håller SHL-klass. De måste gå i bräschen för Rögle. 

Talar emot:

* Målvaktsspelet. Brandon Maxwell darrade en hel del under HockeyAllsvenskan. Kevin Lindskoug fick chansen i PlayOff och gjorde det bra - men frågan är om han håller när pressen och trycket nu ökar. Målvaktssituationen är ett frågetecken. 

* Orken. De senaste åren har det ju visat sig vara en fördel att spela PlayOff-serien innan Kvalserien - men kan den trenden verkligen hålla i sig? Med tanke på denna högoktaniga serie så känns det som att det intensiva matchandet kan bli en nackdel i längden. 

Jonas Gustavsson
2014-03-17 11:15

"Grattis Rögle"

Foto: Lars Sjörs, Pic-Agency

Rögle plockade den sista Kvalserieplatsen. Vilket borgar för en riktigt bra Kvalserie.

Jaha, tippade att Rögle skulle fixa PlayOff-serien och en plats i Kvalserien, och så blev det. Man förfogar över det bästa laget i kvalet och även om man inte sprudlade lika mycket som för ett par säsonger sedan så gjorde man det riktigt bra och vann alla matcher. 

Enkla nycklar: 

* Målvaktsspelet, som lyftes fram innan. Nu fick Kevin Lindskoug chansen - och han tog den. Brandon Maxwell har som bekant svajat tidigare under säsongen. Viktigt för Rögle att ha hittat en förstekeeper inför Kvalserien - även han inte var briljant mot Mora idag.

* En effektiv förstakedja. Daniel Zaar, Jakob Johansson och Dennis Everberg har sannerligen levererat i poängprotokollet. Och det är precis vad ett framgångsrikt lag behöver: en producerande toppkedja. 

* Försvarsspelet. Alltid en nyckel. Och Rögle släppte in klart minst mål i PlayOff. 

Jag tippade ju Rögle som seriesegrare inför säsongen och det var ju skönt att kunna behålla lite av hedern genom att se skåningarna avancera till Kvalserien. Med tanke på att laget gjort nio (!) raka Kvalserier, så är det inga duvungar som kommer in i kvalet. Även om det är många spelare som bytts ut under åren, så är en förenings erfarenhet inte att underskatta. Och just rutin brukar av tradition ge utslag i Kvalserien - fast kanske mindre i år där samtliga lag har tämligen bra erfarenhet av just kvalseriespel. 

En tippning av Kvalserien till SHL återkommer jag till. 

***

Jag trodde inte alls på Karlskrona i PlayOff. Men laget har överraskat på mig, vunnit rätt matcher och onekligen hittat sätt att vinna matcher, trots att man har en uttunnad trupp. Lagets spets har varit avgörande för framgången - främst spelföraren Jesper Jensen och skarprättaren Jordan Smotherman. En riktigt jäkla bra duo. Nu blev det inte Kvalserien, men en snabbsummering av säsongen ger ju ett utfall som är med beröm godkänt för Karlskrona. 

***

Karlskoga. Ja, laget som de senaste åren levererat starka höstsäsonger, men som sedan inte varit lika bra framåt våren när serien ska avgöras och kvalen spelas. Där har man en del att grubbla över. Å andra sidan - att Karlskoga i flera säsonger i rad varit med i den absoluta allsvenska toppen är riktigt vasst, sett till förutsättningar och ekonomi. Det är bara att buga och bocka. Surt nu - men i perspektiv ytterligare en kanonsäsong (ni fattade ordvitsen va?). Får man gissa att laget dräneras på toppspelare - som varje år - och sedan värvar ungt och utvecklingsbart, och lyckas igen?

***

Mora rustade rejält inför PlayOff - eller ja, främst kanske för att säkra PlayOff - genom att lasta in ett gäng spelare från allsvenska klubbar som sålde ut inför transferfönstret. Det räckte inte alls i PlayOff, men att ta sig dit är givetvis godkänt med tanke på årets skademörker, att man sålde av Mikael Wikstrand och att man satte in en rookie som Jeremy Colliton i båset. Helt klart godkänt - även om det blev en lite fadd eftersmak med tanke på att poängkungen Jonas Westerling lirade J20-hockey istället för PlayOff-avslutning. Hur mycket han - och målglade backen Lukas Bengtsson - hade påverkat Mora idag får vi aldrig veta. 

Jonas Gustavsson
2014-03-15 20:00