Det blev aldrig något genombrott i Sverige.
Därför valde Erik de la Rose att dra utomlands.
Fem år har passerat och nu är det äntligen dags för en comeback på svensk mark och backen har skrivit på för Västerås.
26-åringen vill visa den svenska publiken hur bra han egentligen är.
– Så är det absolut, säger Erik de la Rose.
– Jag är flera år äldre och många erfarenheter rikare. Jag har spelat många bra matcher senaste åren, så jag tror absolut att jag är en bättre spelare nu än när jag lämnade Sverige och det hoppas jag också få visa nästa säsong.
Varför kommer du hem nu? – Jag tyckte att jag varit borta ganska länge. Jag vill komma närmare familjen och det kändes som ett bra läge att komma hem.
Erik de la Rose är från Arvika men är juniorskolad i Leksand. Han fick göra några inhopp i A-laget, men lyckades inte bita sig fast. Han blev bland annat utlånad till både HockeyEttan-laget Borlänge och norska Lillehammer.
2013 flyttade han till Almtuna - men inte heller där kom lyftet.
– Det var tufft i Leksand. Jag var sjunde- eller åttondeback, de satsade varje år och det var stenhård konkurrens. Jag har klubben att tacka för mycket i min hockeyutbildning, men jag lyckades inte slå mig in, säger han.
– Det gick inte bra personligen i Almtuna heller. Året innan, när jag var i Lillehammer, så gick det väldigt bra, men jag drabbades av någon "sophomore slump" (ett tufft andraår).
Det var då, efter det uteblivna genombrottet i Almtuna, han bestämde sig för att dra utomlands.
– Jag kände att jag ville tillbaka till Norge eftersom det gick bra för mig där.
Ja, året som utlånad till Lillehammer gav mersmak.
Erik de la Rose skrev efter ett år i Almtuna på för Storhamar och blev kvar i tre år.
Därefter har han gjort två säsonger i Tjeckien. En ovanlig destination för svenska spelare.
Första säsongen i Tjeckien blev det spel i nykomlingen Dukla Jihlava som dock åkte ur. Då hamnade de la Rose i Vitkovice, men blev sedermera bortbytt till Sparta Prag. På två år hann han alltså med tre tjeckiska klubbar.
– Det var annorlunda men det var två roliga år, säger han.
– Hockeyn var också bra. Tjecker och slovaker är lite hemmakära, de spelar kvar sin egen liga så det vimlar inte av importer. Det är nog därför inte så många svenskar spelat där heller.
Kan du tjeckiska nu? – Haha, nej. Jag lärde mig lite, men det var mest hockeytermer.
Hur var hockeyn? – Det är mycket fokus på att vara täta i defensiven och ha struktur i laget. Sedan finns det många skickliga spelare som kan luckra upp det där, men det är mest kontringar som genererar mål. Lite som man tänker tjeckisk hockey. Jag har fått spela mot spelare som Martin Erat, Tomas Plekanec och Milan Gulas, det har varit en kul utmaning för mig.
Det defensiva spelet hos Erik de la Rose har således slipats i Tjeckien.
Annars är han mest känd som en skicklig offensiv back.
– Min styrka ligger i spelsinnet och att slå bra förstapass. Jag ska försöka använda det så mycket som möjligt i Västerås.
Förväntningarna på nyförvärvet är höga i Västmanland där han ses som ersättare till rutinerade Jonas Liwing som gjorde en storsäsong ifjol och som inte minst var en stark motor i lagets framgångsrika powerplay-spel.
– Den största pressen sätter jag på mig själv, säger Erik de la Rose.
– Jag ska komma in och göra det som jag är bra på, det är det som tagit mig hit och det är för det som Västerås har värvat mig. Som spelare gäller det att göra det som man är bra på, utnyttja sina styrkor.
Vad har du för förväntningar då? – Jag har inga egentliga förväntningar, jag vill bara ha kul och spela hockey. Det är därför jag spelar. Jag hoppas det ger resultat. Jag har inga egna mål, jag vill bara hjälpa laget att vinna matcher. Västerås är inne i en positiv trend och jag tycker att föreningen är på väg åt rätt håll, och jag hoppas kunna hjälpa dem vidare.
Under sommaren kommer Erik som vanligt att träna tillsammans med lillebror Jacob de la Rose som lirar i NHL med Detroit Red Wings.
– Det är kul att det går så bra för honom, säger Erik.
Jacob blev forward och du blev back, är det en slump? – Jag är en ansvarsfull storebror, att vara back kräver mer ansvar. Det vet alla, haha.