Panelen:
Marcus Langbrandt, journalist Länstidningen
Andreas Hanson, kommentator Rego och C More
Daniel Hansson, skribent svenskafans.com
Vad säger ni om lagets silly season så här långt?
Marcus Langbrandt: Det var ett tungt avbräck att bli av med Johan Ivarsson till Malmö. Den luckan blir svår att fylla, här får nog övriga kontrakterade backar hjälpas åt om inte Olli Vainio är precis det man behöver. Nikita Tolopilo var ett mer väntat avbräck men som ändå lämnar ett stort hål efter sig – kan Tomas Sholl fylla igen det? Sedan tror jag att supportrarna är riktigt nöjda över att Sebastian Dyk och Ludwig Blomstrand återvänder till SSK, inte minst då supportrarna själva dragit ett stort ekonomiskt lass i den frågan. Macke Eriksson vet ju också hur man gör poäng. Totalt sett går det ju att konstatera att sportchef Emil Georgsson har haft en betydligt behagligare silly denna vår än när han kom för ett år sedan och behövde säga upp en massa kontrakt. Nu kunde han bygga vidare på något som funkat rätt bra.
Andreas Hanson: Ledande spelare har försvunnit i alla lagdelar men samtidigt är en stor del av stommen kvar, vilket alltid är en fördel. Man har velat förstärka laget ytterligare offensivt och det ser ut som att man lyckats med värvningarna av Sebastian Dyk, Ludwig Blomstrand och Marcus Eriksson som alla är goda för en poäng per match, samtidigt som det endast är Nikola Pasic av samma dignitet som lämnat laget på forwardssidan. Defensivt finns lite mer osäkerhet kring nyförvärven men det ser ändå intressant ut. Johan Ivarsson är ett tungt tapp på backsidan men man har stora förväntningar på Olli Vainio, och har försökt få in mer kreativitet med Veeti Vainio och Viktor Grahn utan att tumma för mycket på försvarsspelet. Det blir spännande att se om man lyckats. Den mest osäkra lagdelen är målvaktssidan, Nikita Tolopilo var en toppmålvakt förra säsongen, Tomas Sholl är svårbedömd.
Daniel Hansson: Man kan väl egentligen säga att silly season började redan under pågående säsong för SSK:s del. Via förlängningar med Filiph Engsund, Emil Alba, Viktor Liljegren och Jacob Bjerselius så kommer man gå in med en annan kontinuitet i september än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Då fick Emil Georgsson som nytillsatt sportchef lägga en väsentlig del av spelarbudgeten på att lösa ut en del befintliga kontrakt för att kunna spetsa till truppen. Lägg där till att spelare som Daniel Norbe, Albin Carlsson, Linus Videll, Jacob Dahlström med flera redan hade avtal med klubben. Så det fanns en stabil grund att stå på när det nya lagbygget inför säsongen 2023 - 2024 skulle ta fart. Klubben tillsammans med supporterklubben och andra talespersoner startade i mitten av april upp kampanjen ”Fansens lirare” och ut ur det kom rekryteringarna av Sebastian Dyk och Ludwig Blomstrand. Två spetsspelare som gjort det bra tidigare i SSK och som har erfarenhet av ligan. Det kommer ge laget mer djup i det offensiva spelet, en bredare spets helt enkelt. Om inte Dyk och Blomstrand skulle bidra till fler mål framåt hade det förvånat mig mycket. Den ”löjliga säsongen” har annars varit ömsom vin, ömsom vatten, en del spelare ut där Johan Ivarsson och Nicola Pasic utmärker sig. Ivarsson var en av nyckelfigurerna i det SSK som hade en av seriens bästa defensiv, kanske den bästa. Hans sorti är kännbar och hur det kommer att påverka försvarsspelet är omöjligt att säga. Förhoppningsvis kan de nya backarna Viktor Grahn och Olli Vainio fylla ut luckan defensivt som den skånska backen lämnar efter sig.
Vad är styrkan i lagbygget?
Marcus Langbrandt: Att man i stora drag fått behålla det mesta av det man ändå ville behålla. Det ser än mer tryggt och säkert ut, än mer rutin men förhoppningsvis för SSK:s del ändå stor hunger att göra bra saker.
Andreas Hanson: Fortsatt försvarsspelet, vill jag påstå, även om man tappat några namn där. Att man kan bygga vidare med en stomme som var ett av ligans försvarsstarkaste lag är en stor fördel. Men man blir ju även spänd på att se SSK:s powerplay med Videll, Blomstrand, Dyk och Eriksson – det borde kunna vara ett av ligans bästa.
{!A}
Daniel Hansson: Min spontana känsla är att specialteams kommer att bli ett starkt och viktigt vapen för sportklubben i vinter. Boxplay var stabilt redan under föregående säsong och SSK hamnade på 4:e plats i den ligan genom att ha hållit tätt vid 80 procent av tillfällena. I laget finns gedigna boxplayspelare i Jacob Dahlström, Jacob Bjerselius, Emil Alba, Albin Carlsson och Filiph Engsund. Visserligen kommer Johan Ivarsson att saknas även här men i övrigt har de ovan nämnda, speciellt Dahlström, Bjerselius och Alba nollat motståndarna i många boxplay och fler kommer det att bli. Där har Bogren och Zackrisson en gjuten och inarbetad trio i denna spelform från start när premiärpucken släpps i september. Marcus Eriksson är en erkänt skicklig spelare i powerplay, förmodligen en av de främsta i hela hockeyligan, med hans spelsinne och smartness med pucken så kommer han styra en powerplayuppställning i vinter och leverera många passningar som leder fram till målchanser. Sedan tidigare vet vi vad Linus Videll kan göra och har i sin verktygslåda vad gäller spel i numerärt överläge. Senaste säsongen styrde han lagets första powerplay och var ett hot individuellt med sina vassa avslut. Dessutom hittade han ytor och passningar på en nivå som inte många andra forwards i serien kommer upp i. Där var han tyvärr lite för ensam och i offensiven över lag. Det märktes om inte annat när han blev skadad och tvingades avstå resten av säsongen. Med Erikssons ankomst och värvningarna av Dyk och Blomstrand så kommer Videll att få avlastning och med ytterligare en center (för topp tvåkedjorna) som ska adderas till lagbygget så kommer det finnas flera hot i just den här spelformen. Det skulle öppna upp sig för att SSK kan ställa upp med två riktigt vassa PP-enheter. Tränarduon med Magnus Bogren och Mattias Zackrisson satte ett väldigt stabilt grundspel som laget kunde luta sig tillbaka mot hela förra säsongen. Det var en stor anledning till att laget ofta var med in i slutet av matcherna med chans till poäng. Med många kvar från den säsongen så behöver man inte lägga om spelsystemet allt för mycket och det gör det också mycket enklare att få in de nya spelarna i systemet. I försvarsspelet finns där ett grundtänk redan där de nya backarna Vainio x 2 och Viktor Grahn efter en försäsong borde kunna känna sig relativt bekväma i. Det här är punkter som jag tror kommer att bära frukt för Södertälje Sportklubb säsongen 2023-2024.
Vad mer måste in?
Marcus Langbrandt: En förstecenter. Det är uttalat från SSK:s sida. Man har gått bet på några tunga namn men fortsätter titta på de högre hyllorna. Reservmålvakt saknas fortfarande officiellt, men ska vara klar enligt de rapporter vi fått. Efter det ser truppen fullspikad ut – om inte någon SHL-klubb kommer och rycker i något längre fram.
Andreas Hanson: Det är bara en stor lucka kvar i truppen, och det är ju förstecentern. Man har gått bet på Tyler Vesel och Sam Vigneault, nu är Marcus Vela det senaste namnet som florerar. Men en center ska man ha och det är såklart en väldigt viktig värvning.
Daniel Hansson: Det är ju ingen hemlighet att sportchef Emil Georgsson fortfarande letar en center som förmodligen blir tänkt att hamna lite högre upp i hierarkin. En center till att spetsa den lagdelen är ett minimum. Personligen ser jag helst en back till in i truppen så den lagdelen blir till numerären åtta. Dels för att vara mindre skadekänsliga, dels för att konkurrenssituationen blir tuffare. En bredare trupp över lag är en viktig del för att utmana i toppen och helst höja lagets nivå ytterligare ett snäpp jämfört med förra året. På forwardssidan så är Dragan Umicevic ett högst osäkert kort på grund av hans långdragna knäskada. De två unga spelarna i Rasmus Ekström och Olle Hilmersson kommer att få en rejäl chans att slå sig in i laget under försäsongen men risken finns ändå att Hilmersson kan bli utlånad till förmodligen en klubb i hockeyettan. Rasmus Ekströms plats bland tolv forwards är inte heller hugget i sten då det för vissa spelare kan bli ett stort steg att ta sig från J20 och ta en tröja i A-laget. Med dessa tre spelare i åtanke så består truppen av 13 forwards och om Umicevic, Hilmersson och Ekström av olika anledningar inte skulle hålla för att inleda säsongen med så är det med en ny center och eventuellt William Wiå som ryktas vara klar men inte bekräftad tretton forwards att tillgå när serien drar i gång. Därför är en önskan från undertecknad att en till forward kompletteras till truppen så man går in i hockeyallsvenskan med en bred trupp från början så där finns utrymme att ha tålamod att vänta på att ”rätt namn dyker upp under säsongen för att göra laget än mer slagkraftigt.
{!B}
Finns det någon drömvärvning klubben kan göra?
Marcus Langbrandt: SSK behöver ju en center. Man har tittat på rutin och man har tittat på återvändare bland forwards i övrigt. Så… Anze Kopitar? Kanske är en lite för hög hylla och att ”klubben inte kan göra den”, men drömma går ju, om man vill ha en ”drömvärvning”.
Andreas Hanson: Det finns nog flera drömnamn, Hugo Gustafsson i Växjö hade ju varit en sådan. Men han är ingen som SSK realistiskt kan värva nu. Med stor sannolikhet blir det en nordamerikansk center och det är jättesvårt att spekulera i vem det kan bli.
Daniel Hansson: Drömvärvningar finns det alltid, hur realistiska de är för en klubb i hockeyallsvenskan är en annan sak. Men om Carl Hagelin mot förmodan skulle ta ett beslut att flytta hem till Sverige så skulle det självklart vara en superförstärkning att få hem till SSK igen. Om man får drömma fritt och föreställa sig att Sportklubben tar klivet upp i SHL så är ju Södertäljebördiga Viktor Lööv och Patrik Karlkvist två spelare man självklart vill se dra på sig den blå-gula tröjan igen och avsluta sina karriärer i moderklubben. Något som dock skulle vara väldigt långsökt så länge SSK spelar kvar i landets näst högsta serie.
