Nollvisionen - hjärnskakningar fortsätter minska

12 januari 2021 11:30

Glädjande siffror gör gällande att antalet hjärnskakningar fortsätter att minska i svensk ishockey. Gedigen information och utbildning i kombination med utredningar av risk-och skyddsfaktorer har gett resultat. "Det är glädjande med de positiva resultaten, men jag vill poängtera att arbetet bara inletts", säger Morgan Johansson, projektledare för Svensk ishockeys nollvision.


Projektet "Svensk ishockeys nollvision" startade i december 2018 och är en satsning initierad av Svenska Ishockeyförbundet för att arbeta med frågan om hjärnskakningar inom svensk ishockey.

Svenska Ishockeyförbundet, SHL, SDHL, HockeyAllsvenskan och HockeyEttan är delaktiga precis som försäkringsbolag med licensförsäkring genom Svenska Ishockeyförbundet, Arbetsgivaralliansen, SEB genom avtal med SHL, CCM, Bauer och SICO.

Svensk ishockey vill se färre hjärnskakningar inom sporten. Det är ett högt prioriterat område och inom ramen för "Svensk ishockeys nollvision" projektleder Morgan Johansson arbetet som är ett brett samarbete mellan ligor, förbund och andra organisationer och samarbetspartners.

Nollvisionen som projekt har pågått i drygt två år. Första året var målsättningen att få hjärnskakningsfallen att plana ut, andra året att vända kurvan nedåt.

Vid en jämförelse mellan de tre senaste säsongerna och tiden från seriestart fram till nyår, kan vi se att kurvan går klart nedåt. I SDHL och SHL kan vi se en minskning med över 50 procent 2020 jämfört med samma period året innan.

Antal rapporterade hjärnskakningar från seriestart till 31 december per år

* Notera att J20 har pausat sin verksamhet och har spelat ett fåtal matcher under hösten 2020.

Morgan Johansson, som utöver arbetet som projektledare för Nollvisionen är en erfaren huvuddomare, gillar det han ser.

– Siffrorna vi ser kring hjärnskakningar är positiva, men jag vill poängtera att arbetet bara inletts. Nu är det viktigt att vi inte slappnar av i det metodiska arbetet för att få ner hjärnskakningarna ytterligare, säger Johansson.

Han ser en klar förändring i medvetenheten kring problematiken.

– Det finns en annan attityd nu, både från spelare och ledare. Spelare värderar och väljer sina tacklingslägen på ett mycket bättre sätt.

Ett exempel är spelet kring målvakterna. För tre år sedan rapporterades 7-8 hjärnskakningar på målvakter i SHL i systemet. Då sågs reglerna kring målområdet över, till att allt som sker inom det blå området framför målburen ska bedömas till målvaktens fördel.

– Sedan dess har vi inte haft några hjärnskakningar alls på målvakter i SHL och endast ett fåtal i andra ligor och serier. Så det är ett exempel på en regelförändring som slagit väl ut, berättar Johansson.

Information och utbildning

Arbetet sker som sagt brett med hela hockeysverige i samarbete. Morgan Johansson har med hjälp av sina kollegor gått ut hårt med informationsmaterial och bland annat besökt landets hockeygymnasium. Svenska ishockeyförbundets hockeykonsulenter besöker varje år de olika föreningarna ute i landet, och en punkt i deras besök har varit att förmedla ett gediget utbildningsmaterial kring närkampsspelet.

– Det är viktigt att arbetet sker på bred front och med mottagare i olika åldrar. Vi känner att det ger resultat och spelare visar större respekt och värderar situationerna allt bättre. Även den mottagande spelaren är mer observant på den tacklande spelaren och således bättre förberedd på att kunna ta emot en tackling.

Aktiviteter på gång

Nollvisionsprojektet har genomfört en del olika delprojekt. I Leksand har ”tandskyddsprojektet” genomförts där man genom avancerad utrustning inom video, positioneringssystem och tandskydd har undersökt olika samband mellan belastning, intensitet och smällar mot huvudet.

I ett annat delprojekt mäts hur hjälmarna absorberar den energi som uppstår i närkampssituationer.

Andra delprojekt och utredningar pågår, exempelvis heltäckande visir och gallers påverkan samt axelskyddskåpornas utformning och påverkan. Dessa utredningar är inte klara ännu.

– Vi har flera ytterligare aktiviteter som vi skulle vilja göra och sätta igång med, men den pågående pandemin gör det svårt. Samtidigt är detta arbete med nollvisionen ingen "quick fix" utan det handlar om att arbeta metodiskt och att skynda långsamt. Men det är såklart glädjande med de positiva resultaten, avslutar Morgan Johansson.

Läs mer om projektet Nollvision