Projekt Nollvision: "Vi ser positiv skillnad"

5 juni 2020 13:00

Antal rapporterade hjärnskakningar har minskat jämfört med föregående säsong. Projektet svensk ishockeys nollvision ser positivt på nya spelformsprojektet som kan medföra färre hjärnskakningar framöver.


Från säsongen 2018/2019 till 2019/2020 har antal rapporterade hjärnskakningar minskat i SHL och SDHL. Projektets målsättning det första året var att kurvan av antal hjärnskakningar inte skulle fortsätta uppåt och mätningarna visar att kurvan planat ut. Siffran har gått ned med 37% i SDHL och 18% i SHL. Det finns många olika orsaker, menar projektledare för Svensk ishockeys nollvision, Morgan Johansson.

– Det finns många anledningar till siffrorna, vi gjorde exempelvis regeländringar i och kring målområdet där vi ville skydda målvakterna. Vi införde också ett förbud för sena tacklingar och fortsatte en strikt bedömning vad gäller tacklingar mot huvudet och ryggen. Vi ser att attityden hos spelare har förändrats vilket känns positivt. Vi behöver fortsätta informera och prata om det här, för vi ser skillnad, säger Morgan.

Upp med blicken

I veckan presenterade Svenska Ishockeyförbundet de nya anpassade spelformerna som några pilotdistrikt kommer att börja testa inför säsongen 2020/2021. För projektet Svensk ishockeys nollvisions räkning välkomnas de nya spelformer utifrån hjärnskakningsproblematiken inom ishockeyn.

– Det finns många kopplingar som är positiva. Exempelvis att spelarna kommer att lära sig att hålla upp blicken från unga år när de kommer att ha spelare runt sig hela tiden. Som spelare slappnar du inte av på samma sätt och du tvingas till en mer upprätt åkställning. Statistiken vi ser kring hjärnskakningar visar att många smällar sker när du som spelare slappnar av och inte tittar upp, säger Morgan.

Morgan har följt arbetet med de anpassade spelformerna och de två projekten har integrerats utifrån lärdomarna som Svensk ishockeys nollvision samlat på sig under det första året.

– Min ambition har hela tiden varit att försöka implementera tänket kring projektet i allt som svensk ishockey gör. Allt från utbildning av ledare, spelare, domare och föräldrar. De anpassade spelformerna har många bra delar utifrån statistiken vi har. Framför allt ser vi att många smällar sker när spelarna inte håller uppe huvudet. Så att de nu blir mer engagerade i spelet som kommer att ha en hög intensitet kommer att bli riktigt bra, avslutar Morgan.

– Vi har hypotesen, hoppas och tror att spelformerna kommer hjälpa till att förebygga hjärnskakningsproblematiken. Egentligen är det först när de här barnen är äldre som vi kan se effekten och leda det hela i bevis. Det finns redan nu indikationer på att spelare får smällar när de inte håller upp blicken så visst finns det förhoppningar om att de unga spelarna kan lära sig detta som en del av spelet i dom nya spelformerna, säger Anders Wahlström, barn-och ungdomsansvarig på Svenska Ishockeyförbundet.