Panelen: Marcus Nilsson, journalist Kristianstadsbladet Per Widerberg, journalist Kristianstadsbladet Thomas Melin, twittrar om Kristianstad
Vad säger ni om lagets silly season så här långt?
Marcus Nilsson: Först hände ingenting, sedan ingenting. Sedan presenterade man Nikolai Skladnichenko (som lirade i KIK i slutet av säsongen 19/20) – och sedan sa det bara pang. I maj månad har det exploderat med främst nyförvärv och inte så många egna förlängningar och sånt gillar man ju. Tanken som först dyker upp är att målvaktssidan ser tunn ut. Dansken Frederik Dichow känns som ett osäkert kort och Olof Lindbom (om det nu blir han men allt talar för det) har inte imponerat de två senaste säsongerna i Mora. Det är inte direkt så att man ser en ny Calle Clang mellan stolparna i höst. Känslan i dagsläget är att KIK kommer att tvingas agera på målvaktssidan under säsongen. När det gäller back- och forwardsidan har det också hänt en hel del, men mer om det nedan.
Per Widerberg: Den har varit intressant att följa. Redan efter sista kvalmatchen mot Väsby så kommunicerades det att man skulle göra lite av en nysatsning och lägga mer krut på att hitta en tydlig spets. Det tycker jag att man har gjort – åtminstone framåt. Nu tänker inte jag sitta här och slå mig på bröstet och säga att jag har stenkoll på Kristoff Kontos, Deven Sideroff eller Trevor Cheek, som alla tre är tänkta spetsspelare. Men går man på deras tidigare säsonger så bådar det ju onekligen gott och jag känner mig ganska trygg i att det är Johan Lindbom och Mikael Gath som bygger det ”nya” KIK tillsammans.
Thomas Melin: Först drygt en månads nästan stiltje följt av en explosion där helt nödvändiga "omtags-KIK", signerat nya och uppgraderade lagbyggarteamet Gath&Lindbom, alltmer tagit form. En tydlig strategiförändring där inför tredje raka HA-säsongen satsas mer på spets och beprövat på seniornivå, även om flera av de nytillkomna inte är HA-beprövade. Att KIK värvar utländskt är en indikation på att man vill ta nästa steg och jag är övertygad om att Gath&Lindbom, som båda har stort kontaktnät och stor spelarkännedom, har scoutat noggrant och vet vad de får. En klar fördel att importspelare som Cheek, Kontos och Sideroff har spelat i Europa (Danmark, Sverige resp Österrike) innan=har spelat på stor is. Men finns ändå inga (succé)garantier. Cv tillhör det förgångna, är här och nu och i ny miljö det ska stämma. Men, för att knyta ihop silly season-säcken; är positivt överraskad och gillar det nya KIK som Gath&Lindbom har byggt hittills. Samtidigt ska vi ha klart för oss att KIK har tappat många 20-21-tongivande spelare, inte minst matchvinnarkeepern Clang (åter till Rögle), en hel del mål och poäng samt föreningens under senaste decenniet på alla plan centralgestalt och unika KIK-föredömet=Fredrik Hansson (slutar som spelare).
Vad är styrkan i lagbygget?
Marcus Nilsson: Backsidan ser intressant ut och det känns som ett lyft från föregående säsong, åtminstone defensivt. Det skrev jag inför förra säsongen också och till en början tyckte jag också att det såg bättre ut i defensiven, men ganska snabbt blev det skakigt igen med hybris och naiva tilltag i stället för att spela rakt, ”enkelt” och en smula cyniskt. William Pethrus var offensivt starkt som rightare på backsidan men det vete katten om inte misstagen i defensiven var lika många som de inhåvade poängen framåt. Gustav Bouramman är inte klar men det sägs att han ska ansluta från kvalantagonisten Väsby och där tyckte jag att han gjorde det bra efter förutsättningarna. Amil Krupic är på väg tillbaka från AIK och det låter vettigt i mina öron – jag tror att Krupic mår bra av att komma ”hem” till tryggheten igen. Jakob Stridsberg (från HC Dalen) tror jag blir nyttig för KIK och Isak Renemark (från Rögle) och Simon Ericsson (från Tyringe) är spännande framtidsnamn. När det gäller offensiven riktas de största intressepilarna, inte helt oväntat, på den kanadensiska duon Deven Sideroff (från HC Innsbruck) och Kristoff Kontos (från Boden) samt jänkaren Trevor Cheek (från danska Rödovre). Träffar KIK rätt här kan nästa säsong bli bra mycket roligare än de två första säsongerna i HockeyAllsvenskan. Men den här trion kan lika gärna hamna under nästa rubrik. Det är den känslan man har just nu.
{!B}
Per Widerberg: Svårt att säga så här pass tidigt. Men jag tror att en av styrkorna just är Johan Lindbom, som blivit mer sportsligt ansvarig. Lindbom lär sitta på ett otroligt kontaktnät och jag tror att han i vissa lägen kan vara lite tungan på vågen när det kommer till att spelare ska besluta sig om Kristianstad eller inte. Det känns också som att KIK kommer gå in i nästa säsong med en uttalad förstakedja. Något jag inte tycker ha funnits i de två tidigare säsongerna. Nu finns en kedja på plats som s-k-a leverera. Innan har Mikael Gath pusslat och pusslat och pusslat för att hitta någon form av leverans. Något jag tror att han inte behöver göra i samma utsträckning nästa säsong.
Thomas Melin: Styrkan är topp-6 framåt som ser starkare ut än, så vitt jag vet, någon gång tidigare i KIK. Känns som det är hård konkurrens om plats i de två toppkedjorna, men med tanke på tuffa HA-konkurrensen är det måste-konkurrens för att kunna hävda sig=förhoppningsvis slippa kämpa för att undvika playout. Det finns spets, olika spelartyper och tydliga roller, kryddat med jokrar som man kan få ut väldigt mycket av. Men det är just det; k-a-n. KIK har tidigare haft spelare - främst unga anfallare, som 20-21 - med hög utvecklingspotential men där headcoach Gath inte har lyckats få ut det bästa hos spelaren på isen, varken individuellt eller i olika konstellationer. Ett tydligt exempel är Miketinac som nu tar ny (HA-)sats i Mora. Men finns också exempel på spelare som Gath har lyckats förädla/utveckla, t ex Herman Hansson som tagit kliv varje KIK-säsong som både spelare och ledare för laget=jag ser honom som stark och värdig "C"-kandidat.
Vad är svagheten i lagbygget?
Marcus Nilsson: Målvaktssidan är redan nämnd och tappet av Calle Clang kan komma att bli gigantiskt. Och precis som vid de två tidigare allsvenska säsongerna är risken överhängande att det kommer att saknas spets och tillräcklig kvalitet – både bakåt och framåt. Inför förra säsongen satsade man ungt på Adam Falk, Lucas Edmonds samt tvillingarna Joel och Max Wahlgren, men det blev en flopp. Något annat går inte att påstå. Dessa ”kids" lyckades inte alls leverera på den nivå som KIK hade trott eller hoppats. Nu satsar man mer internationellt och på en betydligt tunnare forwardssida jämfört med de andra säsongerna.KIK-tränaren Mikael Gath har sagt att man ska inleda säsongen med bara 13 forwards. Att inleda säsongen med 13 forwards känns spontant jäkligt skakigt, men sedan vet man också hur den här branschen fungerar. Spelare kommer och går under en säsong, vissa kommer inte att hålla måttet och det kommer att lånas in spelare vid eventuella skador. Att starta säsongen med 13 forwards är kanske inte optimalt rent sportsligt, men den gröna plånboken mår i alla fall bra av det.
Per Widerberg: Spontant känns målvakterna som en rejäl gambling. Nu är bara Frederik Dichow presenterad – men allt talar för att Olof Lindbom tar den andra platsen i lagbygget och det är inte ett målvaktspar som får det att vattnas i min mun. Både Lindbom och Dichow sitter med all säkerhet på stor potential – men de är fortfarande rätt gröna i det här sammanhanget och det kan bli jobbigt för dem att ta över efter Calle Clang.
Thomas Melin: I skrivande stund är Lindbom ej KIK-bekräftat klar men enligt säkra källor är han och Dichow KIKs nya målvaktsduo. På förhand är mv-sidan tydligt svagheten. Förhållandevis orutinerad duo och hittills har varken Lindbom eller Dichow på seniornivå visat över tid att de är säkra kort. Men båda två har j-landslagsmeriter (Dichow för Danmark) och har potential. Kanske hoppas Gath&Lindbom att man ska få ett bra utfall på (åtminstone) en av dem, som med Clang 20-21. Men jag är förvånad att KIK, som enligt mig primärt ska (försöka) lyckas undvika playout våren -22 och lär få spela en hel del i egen zon, inte har lagt mer resurser allra längst bak. Behövdes absolut in spetsspelare offensivt då målskyttet och då i synnerhet powerplay var KIKs akilleshäl 20-21=slutade HA-sist. Men ändå… Sedan; vis av erfarenhet brukar det ju bli en (hel) del KIK-förändringar under säsongens gång så skulle målvaktssidan visa sig inte hålla lär den inte vara intakt/likadan hela 21-22.
Vad mer måste in?
Marcus Nilsson: Måste och måste. KIK har den pengapungen de har och där ryms inga ”måsten” på samma sätt som hos de andra klubbarna. För klubbens bästa hade jag helst sett någon vassare målvakt på pappret, men vem vet, jag kanske är helt ute och seglar på den fronten. Annars har jag nog inte så mycket mer vettigt att säga under denna rubriken, osäkerheten när det gäller kvalitén på den nuvarande truppen är för stor.
Per Widerberg: Jag saknar ett par spetsiga namn på backsidan. Här har KIK än så länge bara plockat in spelare från hockeyettan eller juniorligan. Rikard Olsén bör KIK förlänga med och sedan ser jag gärna ett par backar som har varit mer etablerade på den här nivån. Krupic, Viktor Grahn och Gustav Bouramman kanske? Det ryktas åtminstone om det. Framåt inväntar jag nya kontrakt för Kevin Wennström, Dennis Svensson och Malte Sjögren och en presentation av Rögles Melker Eriksson.
{!A}
Thomas Melin: Det är främst att fylla ut backsidan. Men Bouramman och Krupic in, båda är enligt trovärdiga källor KIK-klara, gör att den ser intressant ut. För några dagar sedan deklarerade dock Ringström att han slutar och jag skulle gärna vilja haft den spelartypen som Acke representerar=en stark och defensivt ansvarstagande back och samtidigt även boxplayspecialist. Framåt är kräsna jag mer än nöjd. Finns målpotential hos många, inte minst Skladnichenko och ovannämnda importtrion plus att det ska bli intressant att se vad Carlsson och Pettersson med rätt förtroende kan åstadkomma.
Finns det någon drömvärvning klubben kan göra?
Marcus Nilsson: Det tror jag inte. Inte någon som är rimlig och verklighetsförankrad i alla fall. Det hade kanske inte varit någon drömvärvning för andra klubbar men det har ryktats om Väsbyduon Tobias Lindberg och Colin Smith samt om Tingsryds Ludvig Elvenes och de hade förmodligen kryddat både den nuvarande och färdigspikade KIK-truppen. Men det är bara att inse: För trots att KIK nu går in på sin tredje raka säsong i HockeyAllsvenskan så är man inte tillräckligt attraktivt för att de ”stora” namnen ska välja spel i KIK. Dels är man ett bottenlag, dels betalar man inte ut de största lönerna, snarare tvärtom. Och då landar vi där vi alltid brukar landa i de här resonemangen – i pengapungen. Det är som Robert Gustafsson uttrycker det när han imiterar Per Gessle: ”Det är 90-10… till pengarna”.
Per Widerberg: Drömnamn finns det alltid och utan att rabbla upp för många orealistiska namn så säger jag Alexander Bergström. 35-åringen har lämnat HV71 och är fostrad i Osby och, vad jag har hört, bor i Karlskrona. Ett långskott? Ja, kanske. Men nog hade det varit en drömvärvning för KIK och kanske en rimlig sådan.
Thomas Melin: Då KIK tillhör HA-lågbudgetlagskiktet känns det med tanke på redan kontrakterade spelare lite väl magstarkt att önska mer. Inte minst var förlängningen av Flood viktig. Han visade mycket KIK-bra 20-21 och i rätt backpar kan han bli än mer betydelsefull 21-22. Men, okej då; får jag drömma så slår jag till med skarpskytten och powerplayspecialisten Olle Liss. Vet att Dennis Svensson, som enligt säkra källor är klar men inte KIK-bekräftat än, lobbar rejält för en återförening med Liss (de två jämnåriga kompisarna har lirat ihop i både Halmstad och KIK och Liss kanske kan bli KIK-supporterspelare om spelarbudgeten inte rymmer Liss?).
