Som en konsekvens av att SHL-klubbar värvat spelare från HockeyAllsvenska klubbar strax innan transferfönstret stängs den 19 juli har det uppstått en diskussion i media.
– Jag förstår den frustration som våra klubbar känner när SHL värvar spelare så nära inpå säsongsupptakten, men samtidigt har vi ett regelverk mellan SHL och HockeyAllsvenskan att förhålla oss till som bägge parter godkänt, det vill säga samtliga klubbar är väl bekanta med och står bakom regelverket. Det är därför olyckligt att en klubb som Södertälje SK går ut och kritiserar överenskommelsen då man själva varit med att godkänna den, säger Stephan Guiance, VD för HockeyAllsvenskan.
– Inför denna säsong gjordes dessutom en översyn av ersättningen från SHL till HockeyAllsvenskan, vilket resulterade i en utökad utbildningsersättning. Det var ett steg i rätt riktning men vi har all anledning att se över både belopp, tider för transferfönster samt frågan om spelarlån med SHL inför kommande säsong 2019-2020. Vi har redan ett möte inplanerat i augusti.
Spelarersättningen inom svensk elitishockey härrör sig från en överenskommelse tre år tillbaka i tiden då SHL utökades från tolv till fjorton lag samt en förändring av kvalmodellen för hur man kvalificerar sig för spel i SHL skedde.
– Detta innebar självklart en negativ förändring för HockeyAllsvenskan men ur ett större perspektiv för svensk ishockey så kunde en utökning av antalet lag i Sveriges högsta serie vara positiv, säger Stephan Guiance.
Med detta som utgångspunkt förhandlade företrädare för HockeyAllsvenskan och SHL om villkoren. Totalbeloppet som HockeyAllsvenskan erhållit under säsongerna 2014-2015, 2015-2016 och 2016-2017 motsvarar cirka en sjundedel av vad SHL fått i ersättning för spelare som lämnar för spel i NHL.
– När det gäller utbildningsersättningen så inleddes diskussionerna med ambitionen att också HockyEttan och lägre divisioner skulle omfattas. Principen skulle vara att SHL tar ekonomiskt ansvar för rekryteringarna från HockeyAllsvenskan till SHL och HockeyAllsvenskan tar ansvar för rekryteringarna från Hockeyettan till HockeyAllsvenskan och följaktligen skulle HockeyEttan ta ansvar för rekryteringarna från division 2 (och lägre) till HockeyEttan, säger Guiance och fortsätter:
– En rimlig nivå för utbildningsersättning till HockeyEttan var således en sjundedel av ersättningen mellan SHL och HockeyAllsvenskan. Den totala ersättningen till Hockeyettan som erbjöds var 220% högre än vad HockeyEttan historiskt fått ut från Svenska Ishockeyförbundets utbildningsersättningsfond.
I tillägg så har SHL och HockeyAllsvenskan historiskt alltid avstått från stora delar av sin rätt till utbetalning från fonden. SHL endast tagit ut 30-40% och HockeyAllsvenskan 50-60% av vad regelverket gett dem rätt till. Detta för att HockeyEttan och lägre divisioner skulle få full utdelning.
HockeyEttan avböjde detta förslag. I ett andra försök att ändå nå en överenskommelse så deltog representanter från SIF och SHL men dessa strandade då HockeyEttan kategoriskt vägrade ta något ansvar för klubbarna under Hockeyettan.
– Värt att notera i detta sammanhang är att HockeyEttan inte behövde göra de uppoffringar som HockeyAllsvenskan gjorde genom att avstå två varumärkestunga lag samt ändring av kvalmekanismen vilket ledde till ett stort publikbortfall samt försämrat TV-avtal, inflikar Håkan Svensson, ordförande i HockeyAllsvenskan, som inte ser någon möjlighet att betala mer pengar till klubbarna i HockeyEttan än vad betalningsförmågan hos de HockeyAllsvenska klubbarna tål.
Att begränsa spelarlånen från SHL till HockeyAllsvenskan har också skapat en del rubriker i vår. Överenskommelsen har kommit upp på initiativ av klubbarna i HockeyAllsvenskan, som vill bygga sina egna varumärken och trupper.
– Samtliga klubbar har skrivit på överenskommelsen och vår styrelse stöder och står enigt står bakom den, säger Guiance.
– Det är självklart olyckligt att en klubb som Västerviks IK, som först solidariskt skriver på överenskommelsen och sedan går ut i media och kritiserar den.
Att maximera spelarlånet från SHL till två utespelare och en målvakt är helt inom regelverket från SIF, som tillåter ett större antal spelarlån. SHL och HockeyAllsvenskan har spelarlånen på dagordningen i höst för att se om det går att hitta en bättre lösning för bägge parter.
– Det finns en tydlig ambition hos SHL och HockeyAllsvenskan att utveckla svensk elitishockey på bästa sätt för publik, media, sponsorer och våra landslag och det bygger på ett givande och tagande hos bägge parter, säger Stephan Guiance.
– Vi har tagit några rejäla kliv framåt den senaste tiden och det är långt ifrån kaos som beskrivs, men självklart kan det uppstå friktion när Sveriges två elitishockeyligor skall maximera sitt egenvärde för sina fjorton klubbars bästa.
