Nollvisionen mot hjärnskakningar igång
Publicerad: 2019-10-23
Nollvisionen mot hjärnskakningar fortsätter arbetet med spelarnas säkerhet.

I början av året startade svensk ishockey ett nollvisionsprojekt för att tackla problematiken med huvudskador. Projektet involverar Svenska Ishockeyförbundet, SDHL, SHL, HockeyAllsvenskan samt HockeyEttan och projektledare är ingen mindre än SHL-domaren Morgan Johansson. Drygt åtta månader in i projektet kan Johansson konstatera att nollvision redan lett till varaktiga förändringar inom svensk hockey.

– Om man tittar rent regelmässigt så har vi infört regeln om late hit för att öka säkerheten för spelarna på isen. Projektet har även påverkat reglerna om spelet kring målgården för att skydda de annars så utsatta målvakterna, sammanfattade Johansson kring regeluppdateringarna.

För att följa de skador som sker, samt utreda konsekvenserna, har nollvision-projektet även tagit fram ett rapporteringssystem som används av SDHL, SHL, HockeyAllsvenskan samt J20 SuperElit. Där samlas all data när det gäller hjärnskakningar.

– I rapporteringssystemet kan vi se vilka dagar hjärnskakningen skedde, vilken position spelaren har, om det var en blind side eller på vilket sett skadan uppstått samt för vilken serie och förening, förklarade Johansson och la till;

– Den faktainsamlingen gjorde vi även historiskt då vi tog in data från säsongen 2018/19 för att kunna följa utvecklingen närmre. Min förhoppning är att vi utgår från ett nolläge och utifrån det gör vi en förändring och när förändringen är gjord mäter vi för att kontrollera att vi är på rätt väg. Det gäller ju alla aktiviteter vi tänkt göra.

Även aktivitetsmässigt är projektet på god väg.

– Vi arbetar just nu med tre konkreta aktiviteter för att mäta olika påverkansfaktorer. En av dessa är axelskyddsprojektet där vi samarbetar med KTH för att mäta hur axelskydden påverkar hjärnskador. Vi vet att under säsongen 2018/19 så föranleddes 70% av hjärnskakningsfallen av att axelkåpan slog upp mot spelarens huvud. Därför vill vi se över hur axelkåporna är konstruerade och vi testar olika material, storlek och utförande genom impact tester med KTH för att kunna påvisa hur smällar tar olika på grund av dessa faktorer.

Samarbetet med KTH gällande axelskydden sträcker sig från oktober till april.

– Vi gör en rad avancerade tester där smällar simuleras i datorer med konstruerade huvud, käkar med mera. Utöver statistiken kring smällar med inblandning av axelskydden så finns det även forskning som visar att en spelares nackmuskulatur påverkar förmågan att ta emot en tackling och därmed även skaderisken. Därför har det även inletts ett projekt som ämnar att stärka upp spelares nackmuskulatur för att se huruvida hjärnskakningarna minskar.

Djurgårdens IF:s damlag är med i detta pilotprojekt där Tom Witting, grundare av projektets samarbetspartner Neurolize Sports Academy's, har gjort en förstudie på respektive spelares fysik, och specifikt nackmuskulatur. Därefter har det, i samarbete med Djurgårdens fystränare Louise Dahl, tagits fram individuella träningsprogram för att stärka upp eventuella svagheter. Sedan mäts antalet skador innan kontra efter de nya träningsprogrammen för att se om förstärkt nackmuskulatur minskar risken för huvudskador.

– Skulle det visa sig att skadorna blir mindre med mer och precis nackträning så kan det bli aktuellt att se över handlingsplaner för detta från knatte till senior för att på så sätt kunna minska skadorna drastiskt, sammanfattade Johansson.

Utöver Djurgårdens damlag är även Leksands damer med i ett utvecklingsprojekt rörande nollvision. Leksands damlag kommer nämligen, under en månads tid med start den 23 november, att utrustas med GPS:er, filmutrustning samt tandskydd som registrerar smällar mot huvudet.

– Så fort de beträder isen på såväl träning som match under den här perioden kommer vi att kunna se exakt vart en eventuell smäll sker på isen, samt i vilken kraft. Detta för att sedan kunna analysera vart de flesta smällarna sker på planen samt hur mycket kraft det egentligen krävs för att orsaka skada.

Detta projekt görs i samarbete med Mikael Swarén, forskare i biomekanik, anställd hos KTH Dalarna samt aktiv i Sveriges olympiska akademi. Utöver ovan nämnda kriterier ser man även över istid av offer och förövare samt hur speldagarna påverkar skademönstret.

– Informationen om när matcherna spelas är viktig för att om Leksand spelar tre matcher på en helg och om de flesta skadefallen sker på söndagar så kan det bero på trötta spelare och då får man fundera på om det är aktuellt att omstrukturera spelschemat framöver.

Från påverkan av spelregler till konkreta testprojekt – nollvision-projektet är i full gång och Morgan Johansson är hoppfull.

– Det är en prioriterad fråga inom svensk hockey och jag känner att arbetet vi lägger ner gör skillnad och med de spännande projekt vi nu har framför oss så är jag säker på att vi möter ännu fler viktiga lärdomar runt hörnet, avslutade Johansson, projektledare för nollvision.

Mer läsning
Nollvisionsprojektet: "Sverige sluter upp"

HockeyAllsvenskan