"Liknar mer att vara en förälder"

Med förflutet som spelare i sex av de allsvenska klubbarna (DIF U16 inräknat) har jag nu fått äran att skriva till er som nysignad heltidsdomare.

För två år sedan, när dottern började skolan, tog vi beslutet att det var dags att parkera familjen och lägga hockeyklubban på hyllan.

”Som domare får man bo var man vill”.

Det är ett citat som sådde ett frö hos mig på en bankett efter den årliga SHL-Masters, anordnad av domarna. Efter 15 år med åtskilliga flyttar så känns det bra att ha fått slå rot och ge familjen lite lugn och trygghet.

Med kusin Tobias Berggren, f d allsvensk linjedomare som min guru, och Anders Rörhed, tränare under min tid i Nybro, som vägberedare kom jag snart efter spelarpensionen i kontakt med Svenska Ishockeyförbundet och Elitrekryteringsprojektet. Ett projekt med John Alvemyr i spetsen, som jag vill passa på och rikta ett stort tack till!

Det har varit oförskämt lyxigt att få så mycket hjälp från domarcoacher och även elitdomare som tagit sig tid och bidragit stort i min omställning till domare.

Jag hade ingen aning om att det fanns så många detaljer att jobba med som domare och det är nog den största anledningen till att jag fastnat för rollen.

Det räcker inte att bara kunna regelboken för att bli bra.

Att som domarteam lyckas ha bedömning på alla situationer som händer under en match kräver väldigt bra förberedelser, kommunikation och positionsarbete. Här finns det mycket likheter med att vara spelare. Men när det kommer till matchledarskap så skulle jag säga att det mer liknar att vara förälder. Kan man vara lugn och pedagogisk så har man mycket vunnet både bland galna barn och adrenalinstinna vinnarskallar.

Om alla leker schysst så kan jag få åka runt och vara en glad gubbe men om det av någon anledning behövs rytas ifrån så är det mitt jobb att göra det.

Jag vill bidra till en miljö där känslor får kännas och yttras så länge det görs respektfullt.

Lite avslutningsvis vill jag också passa på att rikta ett stort tack till alla domare jag dömt med längs vägen som osjälviskt coachar och pushar varandra med stor yrkesstolthet. För den som inte vet så startar normalt en domarkarriär med minst fem år som linjedomare, innan man går ner två divisioner, om man vill sadla om till huvuddomare. Att då vara så proffsiga och så generöst dela med sig, när en gammal spelare som jag, glider in som på en räkmacka, är verkligen något som imponerar stort på mig!

Framöver hoppas jag kunna fylla på min domarryggsäck med fler viktiga verktyg och utnyttja min bakgrund som spelare.

Jag förbereder mig nu för att kunna genomföra säkra och rättvisa matcher med hög beslutsacceptans från lagen, tack vare god och respektfull tvåvägskommunikation utan att dra ner på matchtempot i onödan.

Ingen har ju betalat för att se domaren stå och snacka.

Hoppas ni har en fantastisk sommar och att tiden går fort till den 22:a september!

//Hälsningar från Slite ishall och IK Graips Sommarhockeyskola

Robin Jacobsson

Ålder: 37

Bor: Villa i Tyresö

Familj: Fästmö och två barn

Gör: Heltidsanställd huvuddomare i HockeyAllsvenskan

Bästa egenskapen: Lugn

Sämsta egenskapen: Dålig på att höra av mig till folk

Vad är du beroende av: Padel

Ser upp till: Händiga personer

Drömjobbet: SHL-domare

Favoritlag: Detroit Red Wings

Favoritspelare: Moritz Seider