Från och med den här säsongen så har HockeyAllsvenskan heltidsanställt sex huvuddomare.
En av dem är nykomlingen Oscar Niklasson som lyfts upp från HockeyEttan.
Han dömde ett gäng matcher i HockeyAllsvenskan redan förra säsongen men kommer nu alltså att vara ordinarie i ligan.
– Det är ju ett drömjobb och något jag drömt om sedan jag började döma för fyra år sedan. Då var det bara SHL som hade heltidsanställda domare, men kul att HockeyAllsvenskan också tar der här steget, säger Oscar Niklasson.
Själv har Oscar haft en brokig resa mot att bli domarproffs.
Han drabbades av diabetes under hockeykarriären och fick också avsluta den aktiva karriären i förtid på grund av ett gäng hjärnskakningar.
Han ville dock inte släppa hockeyn vilket tog honom in på domarbanan.
– Det är klart att det varit en motig resa och många har inte kunnat förstå hur jag ändå kunnat lägga alla tunga saker bakom mig. Men det är lite så jag är. Jag har lätt för att släppa saker. Samma med att vara domare. Även om jag fått mycket kritik så kan jag släppa det dagen efter. Det är klart att misstag finns där i bakhuvudet, men det gäller att kunna släppa det snabbt. Jag vill inte att någon ska tycka synd om mig och jag går inte och ältar saker, utan jag tar med mig erfarenheterna och utvecklas med dem, säger han.
– Sedan drömde jag ju om att bli hockeyproffs och inte domarproffs, så är det ju, men det är fantastiskt att ha nått den här nivån nu.
Hur skulle du beskriva dig själv?
– Jag är en lugn och omtänksam person som försöker vara bemötande till alla. Jag försöker få fram att det inte hjälper att gapa på mig över ett domslut för det gör inte att jag ändrar mig, utan jag vill istället prata om saker. Jag har svårt att bli uppstressad och brukar vara lugn.
Att kunna behålla kylan känns som en bra egenskap?
– Jo, både och. Jag har svårt att bli arg. Min sambo säger att jag måste ryta ifrån ibland, men det är inte sådan jag är, haha.
För Oscar väntar nu alltså ett nytt liv som domarproffs.
– Förra säsongen i HockeyEttan så hade jag två jobb, dels på skola, dels på Västergötlands Ishockeyförbund. Hade jag dömt en match på kvällen kunde jag vara i säng halv två för att sedan gå upp halv sex på morgonen för att ta mig till jobbet. Skillnaden nu är att det kommer finnas tid att sova och återhämta sig på ett helt annat sätt, plus att det finns mer tid att gå igenom och diskutera olika situationer, säger han.
– Sedan kommer jag att arbeta kvar på Västergötlands Ishockeyförbund där jag jobbar med domarfrågor och domartillsättning. Det är inga fasta arbetstider utan går fint att kombinera och är något som HockeyAllsvenkan godkänt. Allt mitt arbete kommer handla om domare och dömande, så det blir perfekt.
Hur ser förväntningarna på kommande säsong ut?
– Jag har inte reflekterat så mycket över det. Matcherna jag dömde i fjol gick bra men nu handlar det om en hel säsong och att leverera under varje omgång. Det gäller att vara påläst, påkopplad och ha koll på läget. Domare gör alltid misstag, så är det bara, men det gäller att göra så få som möjligt.
{!A}
SNABBA FRÅGOR
Vad är roligast med att vara domare?
– Gemenskapen med kollegorna och att få lära känna nya människor runt om i hockey-Sverige.
Har du någon domarförebild?
– Egentligen inte, men jag tycker om Mikael Nord och hans sköna tugg.
Tuffaste situationen att bedöma?
– Enkelt svar: puckar man inte ser. När det är en grötig situation framför kassen och man inte har en aning om var pucken är någonstans. De situationerna är ofta avgörande, det är ju målen som räknas, och ibland när man inte ser pucken så blir det en avvägning om man ska blåsa eller inte.
Roligaste domartecknet att göra?
– Oj, det får nog bli en slashing, den är skön och enkel, haha.
Främsta domarminnet?
– Det måste vara matchen mellan Nybro och Östersund i våras. Allt hände sista halvminuten där Nybro sköt i stolpen och hade gått upp om det blivit mål, men där Östersund istället rensade pucken i mål med sekunder kvar och säkrade avancemanget. Sett i efterhand var det roligaste matchen.
