Efter tre år i Norge så är Samuel Ward tillbaka i Sverige och HockeyAllsvenskan igen.
Målvakten, som tidigare spelat allsvenskt med Asplöven, ser fram emot att spela i hemlandet igen.
I höst väntar spel i Västervik.
– Tre år är en ganska lång tid. Jag tycker tiden gått fort i Norge men ändå känns det som en evighet sedan jag spelade i Sverige, säger Samuel Ward.
– Jag kände att det var ett bra läge att komma hem nu. Jag vill inte fastna för länge utomlands och glömmas bort. Jag har haft lite kontakt med Västervik sedan innan och nu föll alla bitar på plats. Det blev klart ganska tidigt och jag gillar att ha det så för att kunna planera ordentligt.
Åren i Norge har varit minst sagt innehållsrika och Samuel Ward fick vara med om mycket under sina tre år i Sparta Sarpsborg:
Första säsongen spelade han i ett bottenlag.
Andra säsongen spelade han i ett topplag.
Tredje säsongen fick han kämpa om speltiden med norske målvaktstalangen Jens Kristian Lillegrend som stått bakom honom i två år, och det blev något färre antal matcher än de två första åren.
Han har också spelat Norges första "winter classic"-match (där han höll nollan), varit med om ett dopingfall i sitt egna lag och spelat världens längsta match.
– Det har hunnit hända en hel del och det har varit lite av en bergochdalbana. Det har varit lärorikt. Jag ska försöka ta med mig allt som jag upplevt och lärt mig. Dels spelet som jag slipat på, dels alla olika situationer jag upplevt med mycket speltid, lite speltid, varit i bottenlag, varit i topplag. Jag har vuxit mentalt av allt, säger han.
Det som sticker ut är så klart världens längsta match, även om Ward blev förlorare där till slut.
Det var en slutspelsmatch mot Storhamar. Det stod 1-1 efter full tid och matchen gick till sudden death och det avgörande målet kom först i den åttonde förlängningsperioden.
Matchens totala längd: 217 minuter 14 sekunder.
– Det är ett av de starkaste minnena. Ju längre det gick, ju mer hopplöst kändes det eftersom inget av lagen riktigt orkade skapa chanser. Vi målvakter hade ändå ett ganska lugnt jobb. Jag har faktiskt haft tuffare matcher. Vi spelade nästan fyra matcher på raken. Det är klart att det var tufft att förlora den matchen, men samtidigt var det förlösande på något sätt, säger Ward.
– Efter det var vi i laget helt inne i en bubbla och jag tror aldrig jag spelat så avslappnat som jag gjorde i de efterföljande matcherna. Anspänningen hade på något sätt släppt. Vi vann två raka matcher efter det och gick vidare i slutspelet.
Hur är det att spela så länge? – Man kommer in i en bubbla så det bara flyter på. Jag blev lite kvällstrött men det kände jag mest av i pauserna. Det var inte syra utan mer utmattning. Även om jag inte hade enormt att göra så var det väl runt 95 skott jag fick på mig.
Hur var målet du släppte in till slut? – Det var ett ganska vanligt hockeymål. Vi slarvade lite i ett byte, de vände spelet, en kille kom in från kanten och sköt ett slagskott från ganska nära håll. Det var ett bra avslut. Hade jag varit lite piggare kanske jag hade hunnit reagera på den.
Vilken grej att ha spelat världens längsta match, ändå? – Verkligen. Vi fick ett diplom från Guinness Rekordbok. Det hänger på väggen i omklädningsrummet. Jag tror också att segerskyttens klubba och tröja hänger i Hall of Fame i Toronto, men jag är inte helt säker på det.
Med tanke på allt som hänt i Norge så kommer Samuel Ward hem som en betydligt mer rutinerad målvakt.
– Tanken när jag åkte till Norge var att spela mig in ordentligt på seniornivå och det har jag gjort. Jag har fått spela många matcher, fått spela slutspelsmatcher och upplevt en hel del olika situationer. Jag har alltid haft i bakhuvudet att komma tillbaka till Sverige. Vilken liga eller vilket lag har jag inte funderat över, men nu känns det bra med Västervik, säger han.
– Jag märkte också att jag blivit äldre när jag var nere och gjorde lite tester i Västervik. När jag var i Asplöven så var jag yngst, nu har jag varit iväg några år och är ingen gröngöling längre. Jag är till och med en av de äldre. Det är lite speciellt.
Vad har du för förväntningar på kommande säsong? – Jag ska ta det som det kommer. Dra nytta av mina erfarenheter. Jag har bland annat lärt mig att försöka vara på samma psykiska plan oavsett vad som händer, oavsett om jag spelar eller inte. Det får mig att må bra och får mig att orka hålla uppe träningsmängden och motivationen även när jag inte får spela.
Vad ska vi ha för förväntningar på Västervik? – Jag ser framför mig att det ska bli en liknande säsong som ifjol. Utan att ställa för höga krav så ser jag oss som en positiv uppstickare.
Så var det namnet…
Hur ska det uttalas egentligen?
– I alla hockeysammanhang så uttalas det på engelska, men det är inte engelskt utan ska uttalas på svenska. Jag lägger inte så stor vikt vid det, men vi hemma säger det alltid med svenskt uttal, säger Samuel Ward.
