Man tar sina beslut i livet. Ibland blir det bra, ibland blir det dåligt. Även om han inte vet vad som hade hänt om han valt ett annat alternativ, så känner Jeremy Boyce Rotevall en lättnad över sitt val av hockeygymnasium.

Han sökte in till många och kom in på några, men...

– Det kändes inte rätt minns jag, berättar Jeremy.

– Då valde jag på eget initiativ att skicka ett mejl till Timrå och frågade om jag kunde få provträna eller något, och då fick jag svar att de skulle vara på MODO-cupen där jag skulle spela med Huddinge och att de skulle kolla in mig där. Det gick bra under den cupen, Timrå hörde av sig och sedan hamnade jag där.

Idag är Jeremy Boyce Rotevall 23 år och är fortfarande i Timrå.

– Det var tur att jag skickade det där mejlet, jag är väldigt glad att jag gjorde det, säger han.

– Timrå blev perfekt för mig. Jag trivs väldigt bra här hela tiden.

Det kunde inte ha blivit bättre?
– Det känns inte så. Jag hade kanske inte fått samma möjligheter att få vara med om en del saker jag varit med om om jag gjort något annat val. Det var menat på något sätt.

Jeremy har en svensk mamma och en kanadensisk pappa. Hans pappa, Ian Boyce, spelade ishockey en säsong i Huddinge i skarven mellan 80- och 90-talet. 

Jeremy bodde också i USA en tid när han var liten då hans pappa spelade där, men sedan så skiljde sig hans mamma och pappa och han och mamma flyttade hem till Sverige.

Det var också där han började spela ishockey på riktigt. I pappas gamla klubb Huddinge. 

– Hockeyintresset kommer från att pappa spelade. Jag var med honom när han tränade och började med skridskor i tvåårsåldern eller något. Sedan var det bara hockey som gällde, säger Jeremy.

– Jag vet att det finns bilder där jag springer runt i blöja med en hockeyklubba i handen. Det var ishockey från dag ett. 

Inget snack alltså?
– Nej, jag har för mig att man fick säga vad man ville bli i skolan, och jag sa hockeyspelare. Det fick man väl egentligen inte säga, men så var det.

Han menar också att tiden i Huddinge, där han spelade fram till gymnasieåldern, formade honom till den han är idag. 

– Tiden där är något som verkligen bidragit till att jag lyckats. Jag trivdes grymt bra där och vi var ett bra gäng. Vi tävlade hela tiden, det var nästan så att vi bråkade, men vi höll också ihop. Det fanns en trygghet, alla ville någonstans och alla jobbade efter samma mål. Många spelare har lyckats också, en del spelar i HockeyAllsvenskan till exempel, säger han. 

Nu lever Jeremy Boyce Rotevall drömmen och lever på ishockeyn.

– Jag kanske inte tänker på det så mycket nu när man är uppe i allt och hela tiden vill ta nästa steg, men när man ser till vad man gjort så har man ju ändå någonstans lyckats. Många som var riktigt bra när jag var yngre har fallit ifrån, men jag är kvar, säger han.

– Jag har alltid älskat att spela ishcokey, men har också varit beredd att lägga ner jobbet. Jag har alltid jobbat hårt, både idag och när jag var tio år. Jag har alltid haft mål som jag satt upp och jobbat efter, och många av dem har också gått i uppfyllelse och då är det enklare att jobba vidare. 

Har målen varit viktiga?
– Absolut, jag har alltid siktat på nya saker. Först ville jag spela med de äldre, sedan spela med Stockholmslaget, sedan komma med i juniorlandslaget. Det har inte alltid gått som tänkt, men jag har alltid haft saker som motiverat mig. När jag var yngre och missade något mål kunde jag bli fundersam och grubbla mycket, men nu är jag lugnare och kan hantera sådana saker bättre. 

Ett av målen som gick i uppfyllelse var JVM där han spelade två gånger och där han vann guld 2012.

Ett guld som skapade hajp i Sverige och Jeremy, som just då spelade SHL-hockey med Timrå, hyllades runt om i Sverige. Till och med i motståndararenorna.

– Det spelade ingen roll var vi åkte, det höll på någon vecka. Det var coolt. Man hade gjort en sak för Sverige i den svenska tröjan, då spelade det ingen roll vilken tröja man hade till vardags, alla var stolta, minns Jeremy.

– Jag är stolt över det jag lyckats med i karriären hittills, men det finns fortfarande saker att lyckas med. Nya mål att nå. 

Jeremy Boyce Rotevall. Foto: Oliver Szabo, Pic-Agency.