Gästkrönika: "Som en hemkomst för Zlatan"

21 maj 2018 11:00

Varje vecka publiceras en gästkrönika. Den här gången skriver Linus Svedlund, tidigare allsvensk spelare i Västerås, om sin säsong i Tjeckien, Jaromir Jagr-hajpen, Zlatan-jämförelsen, NHL-måtten och telefonsamtalen.


Jag erkänner att jag kommer från en speciell säsong.

Det är inte så många svenskar som spelat i Tjeckien och som spelat med Jaromir Jagr, men nu har jag faktiskt gjort det.

Egentligen såg jag spel i Tjeckien som en sista utväg ifall det inte skulle bli något annat i Sverige, men det blev där jag hamnade till slut. Jag hade tidigt kontakt med Rytiri Kladno tack vare Jakub Cutta som jag spelade med i Västerås. Jag kände att jag inte hade något att förlora på att åka dit, och det är inget som jag ångrar idag.

Att spela med Jaromir Jagr var en upplevelse.

Jag visste att han ägde klubben och han var med en del förra sommaren och tränade, men jag lärde mig snabbt att man aldrig visste när han skulle dyka upp. Hade vi is klockan tio så kunde han komma kvart i tio. Ibland kom han en kvart in i träningen. Bara så där, hux flux. Man hade ingen aning om när han kom.

Under hösten spelade han i NHL men det var mycket spekulation om han skulle komma till hem till klubben eller inte. Innan media fick reda på det så visste vi att han skulle spela med oss. När alla andra fick redan på att han skulle spela med oss blev det galet.

Det var hur mycket radio, teve och människor som helst utanför hallen och väntade på honom varje dag. Det kom inte bara journalister utan busslaster med annat folk också. De kom från överallt bara för att se honom. Det tog aldrig slut heller. Han fick skriva autografer hela tiden. Under matcherna sträckte sig folk ner i båset för att få autografer. Han fick hålla egna presskonferenser där han fick berätta om han skulle spela eller inte.

Jag skrattade lite åt allt, men var också lite glad att det inte var mig alla jagade. Jag kan tänka mig att det blir ganska jobbigt i längden, speciellt eftersom hajpen aldrig tog slut. I början var jag chockad, men sedan blev jag van. Nu förstår jag hur stor han är Tjeckien. Hur stort det var att han kom hem.

Jag kan tänka mig att det är som att Zlatan skulle komma hem och spela i Malmö igen.

Den första matchen han skulle spela fick vi flytta till en annan arena för att det var sådant intresse. I samma match skulle dessutom Petr Nedved, en annan tjeckisk storspelare, spela i motståndarlaget. Han och Jagr hade spelat ihop i Pittsburgh Penguins innan.

Allt handlade om Jagr mot Nedved.

Det var redan innan matchen klart att hela kvällen skulle gå till historien i Tjeckien. Både Jagr och Nedved fick pris som matchens lirare, och allt Jagr gjorde den där kvällen gick hans väg. Det var lite som att det bara skulle vara så. Jag tror han hade fyra assist eller något. Skulle han ta emot pucken men missade den så blev det en perfekt dropp, allt han gjorde gick hem, det kändes som det räckte att han satte ut skridskorna. Det var sjukt faktiskt.

Han spelade väl fem matcher med oss, sedan fick han en tackling och missade resten av säsongen.

Vi spelade i andradivisionen och för att få spela i kvalet upp så måste en spelare ha spelat 15 matcher i serien och den första kvalrundan för att vara med i det avgörande kvalet. Jagr spelade fem matcher i serien, och sedan tio matcher i kvalet. Det komiska var att vi ledde med 3-0 i matcher i den andra sjumatcherserien som man måste spela innan man kommer till kvalet, och hade vi vunnit med 4-0 i matcher så hade Jagr bara nått 14 matcher och inte fått spela i kvalet. Vi förlorade en match, och vann sedan med 4-1 i matcher. Efteråt var det många som trodde det var uppgjort att vi förlorade en match, men så var det inte.

Jagr var med på bänken i matcherna på slutet och hoppade in ett byte bara för att nå de där 15 matcherna, men sedan kunde han inte vara med i kvalet ändå. Jag antar att han fortfarande var skadad, jag vet inte riktigt. Det är svårt att veta något som gäller honom.

En annan kul grej är att vi hade en liten rink i vår hemmaarena. En rink med NHL-mått. Vi var de enda i hela Tjeckien som hade det. Jagr äger ju laget så jag tror att det är han som har bestämt det. Hade någon i svensk klubb sagt att de ska ha NHL-mått på sin rink så hade de aldrig fått det och många hade nog skrattat åt det, men när Jagr säger något i Tjeckien så är det helt okej. Han får igenom sådana saker. Han är verkligen sjukt stor där.

För mig var allt det här också speciellt. Inte bara att träna och spela med Jagr, utan också att svenska medier började ringa mig. Redan innan han kommit så började det ringa, och jag visste ju egentligen ingenting. Min telefon står på morsan så hon blev också nerringd, och till slut fick jag göra en intervju bara för att få bukt med allt. Det var lite sjukt det också.

Jag fick spela back lite under säsongen eftersom vi hade en del skador.

En dag frågade Jagr mig hur det var att spela back.

Jag svarade:

– Bli back så kan du förlänga karriären med tio år till.

Då sa han:

– Jag kan inte spela back, jag kan inte åka baklänges.

Sedan garvade han.

Nästa säsong ska jag spela i Rytiri Kladno. Vi får se om det blir med Jaromir Jagr eller inte...

Linus Svedlund
Tidigare allsvensk spelare i Västerås som den gångna säsongen spelade i Tjeckien