"Gör avtryck som lever kvar i decennier"

14 juli 2021 09:00

Erik Melakari skriver om hockeystatistik, korrekta siffror, Team 717, världens bästa målvaktspar, Plopp, produktion och avtryck som lever kvar i decennier.


Mitt namn är Erik Melakari och jag jobbar med hockeystatistik och TV-grafik.

Jag har bland annat varit projektledare för statistik i SHL sedan säsongen 2006/07. Från och med kommande säsong ska vi i Statnet leverera statistiken i HockeyAllsvenskan. Vi vet hur viktigt det är att få siffrorna rätt och vi kommer att jobba hårt för att få statistiken så nära korrekt som möjligt.

När jag växte upp i Mora var hemmamatcherna på onsdagar eller söndagar det man längtade till hela veckan.

Det som möjliggjorde att man kunde se alla matcher var Team 717, ett projekt som erbjöd billiga säsongskort för ungdomar mellan 7 och 17 år mot att vi i gengäld skrev på ett avtal att sköta oss. Arto Sirviö delade ut korten och spelade också i nummer 717 som en ambassadör för projektet.

När man klev in i den iskalla hallen spelades Spin Doctors ‘Two Princes’, Opus - ‘Live if Life’ och Status Quos ‘’Whatever you want’ i högtalarna. På isen hade Mora Tomas Melin och Jonas Eriksson - världens bästa målvaktspar, världsbacken Ken Lovsin, supertalangerna Andreas “Abbe” Olsson och Stefan Ketola och man visste att när det gällde som mest då kastades centerstjärnan Anders Öberg in.

Det var knappt att man hade koll på vilken division 1-serie laget spelade i och aktuell tabell såg man endast om man hittade ett övergivet matchprogram på läktaren annars fick man vänta på tidningens resultatbörs dagen efter. En visst skillnad mot dagens informationsflöde.

Det vara bara när Rickard Rauge med sitt Vita Hästen kom på besök och när Elitserielagen ramlade ned i Allsvenskan efter jul som vi var oroliga för förlust, annars var man alltid segerviss. Man åt Plopp och Djungelvrål fast det inte var lördag.

Så här 30-talet år efteråt har jag insett att mina minnen kanske inte stämmer till 100%.

Vissa säsonger och trupper är ihopblandade och spelarnas talang var nog överskattad i brist på relevanta referenser. Mora IK i division 1 hade nog inte världens bästa målvaktspar och jag antar att fler än tre låtar spelades.

Men jag tänker att det inte gör så mycket idag.

Dessa minnen har ändå givit mig den nyfikenhet och det intresse till sporten som ligger till grund för det jag jobbar med idag och betyder lika mycket även om det objektivt var fel.

Jag har arbetat med sport, både statistik och TV-produktion i hela mitt arbetsliv. När man arbetar så intensivt kring idrotten förändras helt upplevelsen. Ungdomens supporterskap försvinner och man hejar mer på matchen och förutsättningarna för en bra produktion.

Vi pratar ofta kring produktionerna om hur vi ska kunna profilera spelare, lag och matcher.

Hur förklarar vi vem som är målskytten, hur bra laget är i powerplay eller vad har den nya killen för meriter? Men jag tror också det är väldigt viktigt att veta varför vi gör det och för vem vi gör det.

Det gäller att påminna sig själv om att det i tv-soffor och på läktare, varje säsong skapas minnen av stjärnorna på isen.

Att just den här matchen kan vi någon att fastna för sporten, ligan, laget eller spelaren, att vissa matchers gör avtryck som lever kvar i decennier.

Och om man nu med åren skulle få problem med att minnas så kan man ju ta en titt i statistiken.